Justitieministern krävde bättre resultat av er i gårdagens DN - hur ska det gå till?

– Det viktigaste är en bättre ledning och styrning. Jag anser att polisen kan bli bättre genom att tydligare arbeta på ett enhetligare sätt – över hela landet ska bäst praxis användas. Vi ska fokusera på uppdraget – på det sättet kan vi göra mer och bättre. De bästa metoderna ska användas i hela landet. Varje medarbetare måste inse sin roll i uppdraget.

Vill du vara mer konkret?

– Varje medarbetare måste se sin roll i uppdraget. Jag är optimistisk. De nya poliserna växer allt mer in i jobbet och vårt nya mobila utredningssätt ger oss förutsättningar att jobba snabbare. Jag kräver också att vi ska fokusera allt mer på vaneförbrytare som står för så många brott.

Har ni inte haft tillräckligt fokus tidigare?

– Visst har vi haft det – men vi kan utveckla såväl våra metoder, som ledning och styrning av verksamheten.

Trots att ni fått ett kraftigt ökat anslag missar ni många larm och hänvisar till resursbrist. Hur går det ihop?

– Vi kan inte ha en polisverksamhet där det aldrig blir resursbrist vid enskilda tidpunkter. Många uppdrag som kodas som resursbrist är dock inte akuta larm. Myndigheterna måste gå igenom hur kodningen sker och följa upp varje resursbristsärende. Jag vill veta vilka ”prio ett-larm” som vi inte åker på.

I Östbergamordet fick ni larm om skottlossning över en timme tidigare – mannen hann dö. Borde ni inte åkt på det?

– Det specifika ärendet måste du ta med Stockholmspolisen.

39 av 40 anmälda stölder och inbrott klaras inte upp. Varför?

– Det är viktigt att vi gör rätt saker vid rätt tillfälle. Brott är i huvudsak färskvara – vi ska bli duktigare på förstahandsåtgärder. Vi ska se till att ta dna när det är möjligt, men också ta spår i större utsträckning. Vi kan göra mer.

Varför har andelen uppklarade brott legat stabilt det senaste decenniet?

– Det vittnar om att det finns en stor utvecklingspotential. Vi har fått förutsättningarna och vi måste göra bättre. Men vi ska komma ihåg att ökningen av antalet anställda har skett de senaste åren. Utredningsverksamheten är det område där man tydligast ser att erfarenhet leder till framgång.

När du blev rikspolischef - trodde du att det skulle se bättre ut i dag?

– Jag tycker inte att utredningsverksamheten har utvecklats i den omfattning jag hade hoppats på. Jag tycker man har rätt att kräva mer.

Vem bär ansvaret?

– Det är vi som sitter i verksamheten – vi hade kunnat nå bättre resultat. Det är stor skillnad mellan vilka myndigheter som har bäst och sämst resultat. En del kan förklaras med ledning och styrning.

Varför räknar ni ofta in avskrivna brott som uppklarade?

– Det ska aldrig finnas på vår hemsida något om så kallad teknisk uppklarning. Det är något vi ska titta på. Det handlar om olyckliga omständigheter.

Hur tycker du att DN har beskrivit polisen?

– Att beskriva polisverksamheten är komplicerad. Polisen har ett brett arbetsområde. Den delen ni har tittat på är en del – och de uppgifter ni lämnat är sådana som ni fått tag på. Den beskriver trots allt en relativt begränsad del av polisverksamheten.

Många poliser anser att ni jagar siffror. Är det sant?

– Jag är besviken över att vissa poliser ni intervjuat uppger att polisuppdraget går ut på att räkna kvantitet i stället för kvalitet.

Vem är du besviken på?

– Jag är besviken på att vi inte har lyckats beskriva uppdraget tydligare. Det finns en brist i kedjan. Man får inte en nöjd rikspolischef bara för att man räknar på ett visst sätt – det måste vara kvalitet också.