Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

”Män hör bara det som handlar om kvinnors rättigheter”

Den 8 mars är kvinnornas dag. Men för att nå full jämställdhet krävs även männens medverkan. Det vet Tomas Wetterberg, ordförande i Män för jämställdhet, som menar att han och hans medbröder inte glöms bort i debatten – utan att deras brist på engagemang beror på ointresse.

Jämställdhet är inte enbart en kvinnofråga. För att uppnå rättvisa mellan könen krävs allas medverkan. Trots det, menar Tomas Wetterberg, har många ännu svårt för att män och kvinnor ska behandlas lika:

– Främst är det män som går runt med skygglappar. Men även kvinnor sitter fast i gamla strukturer, konstaterar han.

Även om ingen skulle säga det högt, så undrar Tomas Wetterberg om det inte är så att män som grupp – medvetet eller omedvetet – faktiskt inte accepterar jämställdhet i praktiken:

– Vi har ett system som bygger på att det är ojämställt. Vi förväntar oss olika saker av kvinnor och män vilket gör att vi drar år olika håll, exempelvis inom val av yrke. Det i sin tur påverkar löner och förmåner.

– Jag tänker att en utveckling mot ökad jämställdhet handlar om att bryta traditionella normer om vad män och kvinnor får göra.

Lika väl som att kvinnor ska ha samma möjlighet till makt i dagens samhälle bör män få del av kvinnors privilegier, menar han:

– För dem är det naturligt att vara hemma med barnen, det är inget snack om saken. I dag missar många män det. Dessutom dör vi män tidigare för att det krävs av oss att vi ska vara macho; vi slåss och vi kör bilen för fort. Tänk om vi kunde slippa allt det där.

På samma sätt gäller det att få män att inse de fördelar som finns med att jobba inom vården.

– Dels är de yrkena nedvärderade, dels anses de omanliga och fjolliga. Därför söker sig män inte dit.

Är det fortfarande så illa?

– Ja, det är så illa. Pojkar ser det som tjejigt och därför vill de inte göra det. Vi måste diskutera frågor om feminitet och maskulinitet tidigt under uppväxten för att kunna ändra på det här.

Glöms män bort i debatten om jämställdhet?

– Nej, det tycker jag inte. Alla vi som pratar om jämställdhet pratar om båda könen, men de som lyssnar – främst männen – hör bara det som handlar om kvinnors rättigheter. 

Vad beror det på?

– Det ligger inom det som akademin kallar för genusordning; den maktordning som trycker åt oss från olika håll. Män har fått lära sig att jämställdhet primärt skulle vara en kvinnofråga. Därför lyssnar de inte.

– Men jämställdhet är inte en kvinnofråga. Det rör båda könen. Det handlar om att skapa en medvetenhet.

Räcker det? Vi är nog många som försöker tänka på det här men som ändå – varje dag – behandlar män och kvinnor olika.

– Nej, det gör det inte. Det här är saker som sitter i ryggraden; det är liksom inbyggt i våra kroppar.

– Jag skulle heller inte gå ut och föreläsa i kjol – om det nu har med jämställdhet att göra. Men jag kan jobba inom vården.

Gör du det?

– Nej, men jag har gjort det. Jag har också delat lika på föräldrapenningen. Sådana saker kommer i förlängningen att påverka hur vi ser på kvinnor och män. 

Vilken är den i dag viktigaste jämställdhetsfrågan?

– Att få slut på våldet. Framför allt det mot kvinnor. Ju mer jämställt vi tänker, desto mindre våld får vi. Det handlar om makt. För mig är jämställdhetsfrågan en fredsfråga.

Hur då?

– Den här ordningen som vi har skapat mellan kvinnor och män bygger på att män har makt över samhället på ett annat sätt än kvinnor – vi har mer makt. Den stora strukturella ordningen slår över i den individuella ordningen.

– Makt kan vara positivt och negativt, men man måste se det här som en maktfråga för att kunna förändra. Vi vill ha lika makt – det får oss att vilja förändra.

Och förändring är svårare för dem som sitter på makten?

– Ja, det är svårare för fisken som lever i oceanen. Att se och uppleva makten utifrån den underordnades perspektiv är svårare för den som sitter på normen.

– Men alla har varit utsatta för makt. Och det är det som kan leda till förändring. Om vi har det i åtanke så kommer vi att vilja bidra till en annan ordning.

Vad krävs för att männen ska förstå att de tjänar på ökad jämlikhet?

– Upplysning. Vårt syfte är att få män att tänka till. Vi vill samtala om genusrelationer.

Det talas ibland om att jämställdhetsfrågan just nu drabbats av bakslag. Den står inte lika stark som för 30–40 år sedan. Håller du med?

– Nej, jag tror inte att det är så. Då fanns en vänstervåg som gjorde att det i stora kretsar var okej att prata om jämställdhetsfrågan. Men i de kretsarna fanns också patriarkala strukturer. När Grupp 8 bildades så fanns en misstänksamhet. Skillnaden är att männen tordes lyssna till budskapet, det var ändå en normbrytande tid. Motståndet fanns, framför allt från de vuxna, men det var roligt. Där fanns en livlig diskussion. 

– I dag råder en tystnad som jag inte tycker om. Det tror jag beror på att man har individualiserat mycket av den här diskussionen. Med man menar jag dem som har makten.

Det är inte länge sedan jämställdhetsdepartementet lades ned.

– Nej, och det skyller man på den nya innegrejen: att man ska integrera jämställdheten i alla frågor. Det är jättebra, men inte så enkelt i praktiken.

– Inför valet så kom jämställdhet långt ner på listan över vilka frågor som väljarna tyckte var viktiga – vilket ledde till att frågan inte diskuterades överhuvudtaget. Men vi som är insatta, vi vet att jämställdheten berör varenda jävla fråga. När inte ens drivande politiker inser det så blir det svårt för alla andra.

Många tycker också att det är en ickefråga, att vi redan är framme vid målet.

– Ja, och så är det absolut inte. Folk accepterar målet om lika lön – men det är svårt att genomföra i praktiken. Då blir motståndet plötsligt större.

– Dessutom finns så många mål att kämpa för i dag. Vi har många olika diskrimineringar att tänka på – och så miljöproblemen ovanpå det. Då är det lätt att frågan om jämställdhet kommer i kläm.

Män för jämställdhet

- Har funnits sedan 1993, är en riksorganisation sedan 1999.

- Är ideell och partipolitisk obunden.

- Verkar för jämställdhet och mot våld. Sätter fokus på manlighetens normer och ideal samt hur dessa påverkar människor och samhälle.

- Finns med lokalgrupper i flera kommuner och arrangerar nätverksträffar till stöd för ”det goda samtalet”.

- Har därtill en rad projekt. Bland dem kan nämnas Machofabriken som tar fram utbildningsmaterial för unga killar och tjejer samt Killfrågor.se som är ett forum där killar mellan 10 och 18 år kan diskutera stora och små frågor, inte minst i ämnet maskulinitet.

- Organisationen bedriver dessutom ett omfattande arbete för att öka medvetenheten om mäns roll i arbetet för jämställdhet. Är också remissinstans.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.