Sverige

”Man kan inte behandla oss som småbarn”

”Den alliansfria status som Sverige har respekteras högt av vår statsledning”, säger Rysslands nya Sverigeambassadör Viktor Tatarintsev.
”Den alliansfria status som Sverige har respekteras högt av vår statsledning”, säger Rysslands nya Sverigeambassadör Viktor Tatarintsev. Foto: Roger Turesson

Enligt Rysslands nya Sverigeambassadör är de rysk-svenska ­relationerna fortsatt ”normala”, även om krisen i Ukraina har ­påverkat dem negativt. ”Det är inte vi som har startat den militära upptrappningen i Östersjöområdet, utan den är ett svar på Natos ökade aktivitet”, säger Viktor Tatarintsev till DN.

Viktor Tatarintsev, president Vladimir Putins sändebud i Sverige, tillträdde sin post så nyligen som för fem dagar sedan. Men han är långt ifrån någon nykomling i Stockholm; sedan 1980-talet är det fjärde gången han är stationerad i det ryska ambassadkomplexet i Marie­berg, och har ett långt perspektiv på de svensk-ryska relationerna.

Det är en avspänd ambassadör som tar emot för intervju i ett avfolkat kansli som egentligen är stängt för långhelg i samband med att Rysslands nationaldag firas. Även om glädjen just nu lär dämpas av att Ryssland har drabbats av hård kritik för sitt handlande i Ukraina och sanktioner från olika håll, även Sverige.

– Relationerna kunde vara bättre. De senaste händelserna i Ukraina har tyvärr inte undgått att påverka våra förbindelser. Men detta är inte ett beslut som vi har fattat. Det är ett suveränt beslut av Sverige; att begränsa besöksutbytet, att frysa ned de officiella kontakterna på ministernivå, för att inte tala om den högsta nivån, säger Viktor Tatarintsev.

Stämningen mellan Ryssland och Sverige är mer kylslagen än på länge. Sergej Markov, en av Putins förtrogna, har i en intervju sagt att Sverige är ett av de mest ”russo­fobiska” länderna i Europa, och att detta rysshat kan leda till ett tredje världskrig. Håller du med om det?

– Jag tror att han syftade på tonläget i mediebevakningen av vad som sker i Ryssland och Ukraina. Jag läser de svenska tidningarna varje dag, och måste tyvärr säga att bilden av Ryssland i de svenska massmedierna är mycket negativ. Det saknas försök bland svenska journalister att visa båda sidorna av medaljen. Allt är inte svart och vitt. Jag kan alltså förstå vad Markov menade. Men om han verkligen har sagt att russofobin kan bli början på ett nytt världskrig så tycker jag att det är löjeväckande. Att prata om det tredje världskriget är en alltför allvarlig sak att skoja om.

Tatarintsev anser att ryska medier ger en riktigare bild av utvecklingen i Ukraina än vad han ser i svenska massmedier.

– I svensk tv visar man Petro Porosjenko som fredsmäklare, medan man i rysk tv samma dag visar den verkliga bilden av vad som försiggår i östra Ukraina, att man bombarderar civilbefolkningen. Jag tror att våra massmedier har större vilja att komma nära sanningen än de väster­ländska.

I ett avtal 1994 garanterade Ryssland och två västmakter Ukrainas gränser. Hur kan man försvara att Ryssland ändå annekterade Krim?

– Man måste utgå ifrån vad som orsakade händelserna. Oppositionen i Kiev bröt mot det som överenskommits och störtade Janukovytj i en statskupp. De viktiga politiska frågorna löstes med våld. I sitt installationstal sade Porosjenko att Krim alltid har tillhört Ukraina, men då ljuger han! Alla vet ju att Krim har varit ukrainskt enbart de sista 60 åren. Drygt 90 procent av befolkningen på Krim sade att de ville tillhöra Ryssland. Hade de inte blivit en del av Ryssland skulle följden ha blivit inbördeskrig med tusentals civila offer.

Men bryter det inte mot folkrätten när ett land tar en del av ett annat land mot dess vilja?

– Vad har USA gjort mot Irak? Vad har väst gjort mot Libyen? Eller vad gjorde Amerika mot Jugoslavien, ingen i väst protesterade trots att det klart bröt mot alla rättsnormer.

Putin har sagt att östra och södra Ukraina är historisk rysk mark. Betyder det att även andra delar av Ukraina ska överföras till Ryssland?

– Ryssland har inte den minsta avsikt att förändra gränser eller ta territorier från andra länder. Det är upp till folket i östra och södra Ukraina att bestämma över sitt eget öde. Vår president har sagt till sin ukrainske kollega att Ryssland inte är en part i det som pågår mellan Kiev och östra Ukrainas styrkor. Jag kan inte förutspå vad som kan ske. Jag härstammar själv från södra Ukraina, från Cherson, det län där Gammelsvenskby ligger, så jag är ingen utomstående i Ukrainakrisen, och mitt hjärta blöder när jag hör vad som sker där. Jag vet därför att ju grövre våld och aggressivare politik som Kiev riktar mot folket i sydöst, desto mer motstånd kommer de att möta och desto större är sannolikheten för att de vill bli självständiga och kanske be om att bli en del av ett annat land. Om Kiev är intresserat av att få slut på konflikten måste man avsluta den militära aktiviteten och sätta sig vid förhandlingsbordet.

Använder ni inte olika måttstockar? Vad skulle hända om maskerade och tungt beväpnade separatister intog polisstationer och regeringsbyggnader i södra Ryssland; skulle inte Putin skicka specialstyrkor för att utplåna terroristerna, så som skedde i Tjetjenien?

– Det är två helt olika händelser. De extrema islamiska separatisterna skulle aldrig ha varit i stånd att kriga utan finansiell hjälp från rika islamska stater, och det skedde när Ryssland var svagt. De sprängde hus i Moskva och andra platser. Har du hört att något hus har sprängts i Kiev?

Har Ryssland någonsin trott på att Sverige verkligen var alliansfritt?

– Det strategiska val som Sverige har gjort har vi alltid värderat högt, och sett det som en bra lösning. Alliansfriheten gör Sverige starkt i den ryska ledningens ögon.

Många anser att Sverige i praktiken är en del av den västliga försvars­alliansen. Sveriges marinchef säger till DN: ”Vi behöver inte gå med i Nato, eftersom vi ändå deltar i allting som de gör”.

– Jag kan som ambassadör inte kommentera detta. Men jag säger det med fullt ansvar, att den alliansfria status som Sverige har respekteras högt av vår statsledning. Och vi vill helst se att Sverige håller fast vid den politiken.

Vad skulle Moskvas reaktion bli om Sverige skulle gå med i Nato?

– Att debattera frågan är helt okej. Men om det blev ett beslut skulle vi i Ryssland reagera klart och entydigt. Det skulle ses som negativt för bibehållen geostrategisk och militärpolitisk status quo, inte bara i Norden utan i Europa i sin helhet. Det förbättrar inte säker­heten för Sverige.

Den militära aktiviteten i Östersjöområdet har ökat kraftigt, och den ryska militären har tredubblat mängden övningar på ett år. Vad beror det på?

– Även från Nato har aktiviteten ökat markant. Jag tror att det beror på att Natoländer som Estland, Lettland och Litauen känner sig osäkra och otrygga, särskilt mot bakgrund av händelserna i Ukraina. Men titta noga på vem som är först med att blåsa upp hysterin och med att trappa upp den militära närvaron vid Rysslands gränser. Nato ökar antalet flygplan som ska bevaka balternas luftrum. Man kommer att stationera permanenta trupper där. När man talar om det så kal­lade ryska hotet i Östersjöområdet, så måste man analysera vem det var som startade. Vi tvingades att fatta ett motbeslut, och det är vad som har lett till den militära upptrappningen. Varför? Tror de baltiska staterna att vi ska anfalla dem? Vi har ingen sådan avsikt.

Känner sig Ryssland inringat och hotat?

– Japp! I varje fall inringat. Och det finns en hotfull situation. Vad skulle din reaktion bli om fienden kom fram till din port? Du skulle vilja ha mera kraft att försvara dig med.

Börjar Ryssland känna sig ensamt och isolerat?

– Vi har inga fobier av Stalintyp, utan vi försöker visa öppenhet. Men vi har rätt att ställa krav på att omvärlden visar respekt och uppfattar Ryssland som en normal medlem av världssamfundet som har rätt till försvar och suveränitet, och är en jämlik internationell partner. Vi kommer aldrig gå med på att någon makt, stor som liten, visar förakt för oss, ungefär som Obama nyligen sade: ”Varför ska vi bry oss om Ryssland, det är bara en regional makt”. Man kan inte behandla oss som småbarn.

Fakta.

Aktuell: Lämnade den 10 juni sina kreditivbrev som Ryska federationens ambassadör i Konungariket Sverige.

Född: 1954.

Familj: Gift, har en vuxen son.

Han har delvis bakgrund i Ukraina, i det sydliga länet Cherson (modern ukrainska och fadern ryss).

Tatarintsev utexaminerades 1980 från det sovjetiska utrikesministe­riets diplomatakademi MGIMO i Moskva.

Under åren 1980–1986 och 1990–1994 var han stationerad vid Sovjetunionens/Rysslands ambassad i Stockholm.

1997–2002 återkom han som ministerråd (andreman) vid Ryska federationens ambassad i Stockholm.

Under åren 2006–2010 var han Rysslands ambassadör i Island.

2010–2014 chef för Andra europeiska enheten på Rysslands utrikesministerium.

Tatarintsev utnämndes i maj 2014 av Rysslands president Vladimir Putin till ambassadör i Sverige.

Han talar engelska, svenska och polska.