En genomskinlig nykomling, den amerikanska kammaneten, invaderar Västkustens vatten. Som storkonsument av plankton kan den på längre sikt sätta hela ekosystemet ur balans, varnar forskare.
Som en avlång liten genomskinlig påse glider den amerikanska kammaneten omkring i saltvattnet utanför Bohuslän. Första exemplaret observerades i Kosterfjorden hösten 2006.
Sedan dess har den spridit sig i en rasande fart, framför allt på Västkusten, och blivit så vanlig att fiskare, badare och båtfolk pratar om en invasion.
Och på Göteborgs Universitet är manetforskarna oroliga för att nykomlingen på sikt kan hota hela ekosystemet. Kammaneten verkar sakna naturliga fiender i svenska vatten, förökar sig snabbt och äter plankton som fiskyngel annars skulle ha livnärt sig på.
I Gullmarsfjorden, vid Lysekil och Fiskebäckskil, pågår just nu en karläggning som förhoppningsvis ska ge viktiga svar. Stora frågor för marinbiologerna är varför kammaneten dyker upp varje sommar och vilket hot den kan tänkas utgöra för övrigt djurliv.
– Den provtagning vi gör nu är för att ta reda på varför den kommer i slutet av juli varje år och om den kommer nerifrån djupet eller från öppet hav och in i fjorden. När vi vet hur många kammaneter som finns och hur stora de är, så kan jag räkna ut hur mycket de äter och vilken påverkan de har på ekosystemet, säger marinbiologen Lene Friis Möller, till Ekot.
De första kammaneterna tros ha kommit till Europa med barlastvatten, vatten som pumpas in i fartygs barlasttankar för att ge lastfartyg stabilitet när lasten är lätt.
Fiskeriverket varnade för kammaneten då den dök upp i Sverige, eftersom den tidigare haft stor effekt på ekosystemet i Svarta Havet.
Till skillnad från brännmaneten och öronmaneten, som vi är vana vid att se i svenska vatten, tillhör inte kammaneter nässeldjuren. Och för badare är den ofarlig eftersom den inte bränns.
Det finns andra arter av kammaneter i svenska vatten, men sedan den amerikanska varianten kom hit har den mer och mer tagit över.