Riskkapitalbolag, börsföretag och andra spekulanter har hoppats på snabb avkastning inom den omfattande skolsektorn. De privata skolkoncernerna har försökt att pressa kostnaderna genom att skära i personal och lokaler.
Med namn som Mobila gymnasiet, Mobile e-learning och Distansgymnasiet vill många utnyttja IT som affärsidé. Genom att eleverna i stor utsträckning sitter framför en dator hemma skulle höga vinster genereras. Några har hoppats att spara pengar genom central administration.
Lärartätheten är i de flesta fall mycket lägre än hos de kommunala skolorna. Även skolyta per elev är mycket lägre. Dessutom har många skolor brister vad gäller kraven på dyra undervisningstimmar i slöjd och idrott. Alla lever inte heller upp till kraven på en skolsjuksköterska.
En granskning visar att en stor del av skolbolagen trots detta har det mycket kärvt ekonomiskt. Minst ett trettiotal skolor har drabbats av konkurser, mörkertalet är stort eftersom skolverket inte för någon statistik.
Ett antal skolföretag tjänar visserligen pengar, men det gäller framför allt yrkesutbildningar med mycket teknik. Där är den kommunala ersättningen högre och därmed också marginalerna.
De traditionella privata skolkoncernerna förlorar varje år mångmiljonbelopp.
Under 2001 gick Infokomp ut med aggressiv marknadsföring i tv, reklamradio och tidningar i storstäderna. Dessutom ringde företaget till alla elever och föräldrar i årskurs 9 i Stockholm. På hemsidan står i stora bokstäver "Lyckad start".
Och enligt hemsidan lyckades kampanjen. I dag har företaget sju gymnasieskolor .
Men vad företaget inte berättar på sin hemsida är att ekonomin är usel. Den senaste årsredovisningen från år 2001 visar en förlust på närmare fyra miljoner kronor före skatt. Soliditeten är obefintlig vilket innebär att koncernen har stora skulder. Flera av företagen i koncernen har betalningsanmärkningar och huvudbolaget har hamnat hos kronofogden 35 gånger. Man har till exempel haft en skatteskuld på nästan en halv miljon kronor. Det finns även personer i styrelsen som har personliga betalningsanmärkningar och tidigare erfarenheter av konkurser. Enligt Infokomp kommer resultatet att se bättre ut 2002 och hamna på ett litet plus.
Infokomps majoritetsägare är det börsnoterade internationella riskkapitalbolaget 3i, med huvudkontor i London.
- Vi är inte eviga ägare. Normalt äger vi ett bolag mellan fem och sju år, säger den svenske vd:n Gustav Bard om företagets investeringsstrategi.
Enligt Infokomps förvaltningsberättelse bygger skolans filosofi på "flexibilitet i studieformerna i tre dimensioner - tid, form, djup".
I praktiken innebär det att en del av undervisningen får eleverna sköta själva framför datorn.
Ett annat friskoleföretag med ekonomiska problem är Mobila gymnasiet. Koncernen driver fyra gymnasieskolor.
Skolorna drivs av det en gång i tiden hyllade bolaget K-world/Viviance. I årsredovisningen från 2001 skriver bolaget att man i dag är den "i särklass största aktören" när det gäller privata gymnasier i Sverige. Ägarna skriver om en ny generation skolor som utnyttjar "virtuella miljöer" som ger eleven kompetens. I verkligheten innebär studieformen att eleverna två dagar i veckan sitter hemma framför en dator utan fysisk lärare.
Men trots låga lönekostnader gick bolaget med nästan 10 miljoner kronor i förlust 2001. Sommaren 2002 var företaget konkursmässigt med stora skulder och fick rekonstrueras. I dag ägs Mobila gymnasiet delvis av Kunskapsskolan, som bland annat har Investor och Kreab som ägare.
Enligt skolans affärsidé ska man bilda en "kedja av friskolor" med gemensamt utbildningskoncept för att vinna "stordriftsfördelar". Antalet kvadratmeter per elev är, enligt en utredning från skolverket, runt sju jämfört med upp till tre gånger så många i de kommunala skolorna. Även lärartätheten är mycket lägre än hos kommunskolorna. Men inte heller Kunskapsskolan tjänar några pengar. Förlusten i fjol var över 26 miljoner kronor, året innan nästan lika mycket.
En annan koncern med stora problem är Vittra med 22 förskolor, grundskolor och gymnasier med cirka 5.000 elever i hela Sverige. Ytterligare åtta planeras i höst. Ägarna är börsnoterade investmentbolaget Bure vars ekonomi är mycket dålig. Aktiekursen har rasat till under tre kronor och företaget är konkursmässigt om inte huvudägarna skjuter till pengar. Lärare och elever vid till exempel Vittragymnasiet Sjölins i Göteborg har uttryckt stark oro för framtiden.
Vittra har ett avkastningsmål på närmare sju procent men enligt ett internt dokument kräver man runt 13 procent av de anställda. Men verkligheten är annorlunda. Förlusten 2001 var över sju miljoner kronor, trots låg lärartäthet.
Med 6.000 barn i framför allt förskolor men också i grundskolor är Pysslingen en av de största på marknaden. Företaget vill gärna ge en bild av att man gick med vinst under 2001. Men i verkligheten var det fastighetsförsäljningar som fick resultatet att hamna på plus. Skolverksamheten gick med över sju miljoner kronor i förlust.
En genomgång av alla friskolor i Stockholm visar att 25 skolföretag gör minusresultat. Antalet skolor som berörs är ännu fler. Några av dem har en mycket ansträngd ekonomi.