När DN:s reporter Lasse Wierup och hans medförfattare Matti Larsson trängde in i det som de själva kallar svensk maffia förvånades de över hur lätt gängledarna kunnat rekrytera villiga underhuggare. De såg hur ledarna byggt upp egna samhällsstrukturer, med lagar, straff och till och med skatter.
Varför kallar ni de svenska kriminella gängen för maffia?
- Precis som Cosa Nostra på Sicilien så vänder dessa gäng det demokratiska samhället ryggen och skapar ett eget system med rättsregler och bestraffningar. Lojaliteten till gruppen är hundraprocentig och det är en dödssynd att samarbeta med det demokratiska samhället.
Flera av de här organisationernas primära syfte är makt, inte brott, men eftersom de vill skaffa sig inkomster och inte respekterar lagarna blir följden med automatik kriminalitet, säger Lasse Wierup.
- Det är en paradox att flera av dem tar avstånd från samhället - samtidigt som de bygger upp ett parallellt samhälle med lika strikta normer. De har skriftliga regler och en strikt befälsordning och tar i vissa fall till och med ut skatter, insamlade pengar som de använder till att hjälpa anhöriga och fängslade medlemmar, tillägger Matti Larsson.
Hur har ni burit er åt för att få kunskap om dessa kriminella grupper?
- Vi har läst domar och förundersökningar, talat med gängledare, medlemmar och före detta medlemmar, brottsoffer, myndighetspersoner och anhöriga. Sammanlagt har vi kartlagt över 1 300 personer i gängvärlden, berättar Matti Larsson.
- Ibland har det varit ganska lätt, men att få intervjua en avhoppare från Hells Angels tog oss nio månader och vi vet fortfarande inte hans identitet. Han vill inte riskera sitt liv, att berätta om organisationen är en dödssynd, säger Lasse Wierup.
Har ni upplevt några hot under arbetet med boken?
- Nej, inga direkta hot. Det har faktiskt varit enklare att tränga in i den här världen än vi från början trodde, säger Matti Larsson efter en lång tystnad.
- Från flera gängledare har det varit nobben, men det finns också de som har ett behov av att berätta om sin värld. Vi har varit öppna med att vi ogillar kriminalitet och tar avstånd från den, och det har de respekterat, säger Lasse Wierup.
Upplevde ni inga hotfulla situationer alls?
- Vi gjorde en intervju med en påtänd knarkhandlare, som sålde kokain från en skål i sin bokhylla under tiden som vi var där. Hade polisen kommit hade vi nog blivit anhållna för grovt narkotikabrott i avvaktan på att våra roller retts ut. Det var obehagligt, men det värsta var när han fick ett vredesutbrott över att han tyckte att vi inte visade honom tillräcklig respekt. På bordet låg en morakniv. Det fick mig att fundera över vad vi höll på med, säger Lasse Wierup.
Hur kändes det, Matti, att äta och dricka tillsammans med grova brottslingar på festen som skildras i utdraget här intill?
- Det var en speciell erfarenhet. Först tänkte jag mycket på min egen säkerhet, sedan blev jag förvånad över att så många ändå ville prata med mig och vara med på bild, säger Matti Larsson.
Varför släppte de in dig och fotografen Niclas Ryberg? Vad fick de ut av det?
- Original Gangsters ledare Denho Acar bjöd in oss, han ville få ut sin bild av organisationen. De inser att vi kommer att skriva om dem oavsett om de medverkar eller inte, säger Matti Larsson.
Hur ser ni på risken att ni låter dem marknadsföra sig, via er bok?
- En del poliser och journalister tycker att det bästa är att tysta ner förekomsten av gängen. Men det har inte varit framgångsrikt, eftersom gängens antal ökat exponentiellt. Vi vill i stället lägga upp den här utvecklingen på bordet. Vi lämnar till läsaren att döma. Vi vill förstås inte att det ska finnas några kriminella gäng alls, men när det nu ändå gör det har vi valt att berätta om dem, säger Lasse Wierup.
Hur framgångsrik är polisen på att bekämpa organiserad brottslighet?
- För att göra det krävs vilja och uthållighet. När polisen verkligen velat har den lyckats ganska bra. Men ofta har polisen spelat ner hoten och gjort tillfälliga och lokala satsningar. Nu finns det ett nationellt och långsiktigt arbete som bland annat lett till att 25 procent av alla Bandidosmedlemmar antingen är häktade eller fängslade, säger Lasse Wierup.
- Men nyrekryteringen kan polisen inte göra något åt. Det kräver engagemang från andra aktörer, som skola och socialtjänst, säger Matti Larsson.
- Och om man inte gör något åt nyrekryteringen så kommer utvecklingen att gå snabbare och snabbare. Gäng föder nya gäng, säger Lasse Wierup.