Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Många stockholmare vill bli slätare

Foto: Sandra Charina Lundin / DN
Marknaden för botoxpreparat, som bland annat används mot rynkor i ansiktet, växer kraftigt i Sverige. Antalet sålda doser har ökat med 25 procent på bara två år. Metoden är särskilt populär bland stockholmare, visar siffror som DN tagit fram.

Hollywoodkändisarna har länge gjort det. Nu tar allt fler svenskar steget att gå till en läkare för att spruta in det muskelavslappnande ämnet botulinumtoxin, eller botox som det populärt kallas, för att släta ut rynkor i ansiktet.

Siffror som Apotekets service tagit fram åt DN visar att antalet sålda doser ökade från drygt 5 miljoner till nästan 6,5 miljoner mellan 2007 och 2009.

Då ingår även de doser som används i medicinskt syfte, för att exempelvis bota extrem hand- och armsvett samt muskelspasmer.

Enligt de plastikkirurger DN talat med är det främst den estetiska användningen som vuxit kraftigt.

Cirka en fjärdedel av försäljningen skedde i Stockholm.

– Stockholm är Sveriges storstad, här finns fler singlar och man har andra ideal och förväntningar när det gäller utseendet, säger Dan Fagrell, vice ordförande i Svensk förening för estetisk plastikkirurgi.

DN har talat med en 31-årig sjuksköterska som gjorde sin första behandling i september förra året. Nu har hon gjort sin andra. Hon tyckte att hon hade så mycket rynkor i pannan.

– Och en ganska kraftig rynka mellan ögonbrynen, så folk kunde fråga om jag var sur. Men det var jag ju inte. Det blev så irriterande att jag blev, typ, sur, säger hon och skrattar.

Första gången betalade hon 4.000 kronor, andra gången behövdes bara en halv ampull botox och hon betalade 2.500 kronor.

Sjuksköterskan, liksom många andra botoxanvändare som DN varit i kontakt med, vill inte framträda i tidningen med namn. Men det råder ingen tvekan om att hon, som är mån om att ge ett fräscht intryck, är nöjd med behandlingen.

– Jag ser bättre ut, det är många som frågar om jag har gjort något. Ibland berättar jag, men oftast inte.

Plastikkirurger och hudläkare DN talat med menar att metoden är enkel, snabb och säker. Effekten består i cirka fyra månader.

Riskerar något att gå förlorat i mimiken?

– Ja, använder man höga doser på många ställen i ansiktet minskar förmågan att uttrycka exempelvis ilska eller liknande känslor, säger Dan Fagrell.

Botox, liksom preparat som Restylane som sprutas in för att fylla ut rynkor, ökar betydligt fortare än skönhetsoperationer.

– Det är det bästa sättet att ta bort rynkor, även om effekten är kortvarig, säger Kjell-Ove Sällström på Plastikkirurggruppen.

Men ibland går det snett. Läkaren kan råka sätta nålarna på fel ställen så att ögonlocken hänger ned, alternativt att ögonbrynen åker upp för högt i pannan, något som ibland kallas Mister Spock-ögon, efter karaktären i tv-serien ”Star Trek”. Att sätta nålarna runt munnen anses svårt och det kan leda till att munnen inte går att stänga ordentligt, och att mat rinner ut i mungipan.

Hur ofta det går fel är mycket svårt att veta eftersom det inte finns någon skyldighet att rapportera felbehandlingar.

Vad tycker du? Diskutera här!

Botox ett dödligt nervgift

• Botox, eller botulinumtoxin, är ett av de dödligaste nervgifterna som finns. I små doser kan det lindra muskelkramper samt användas mot skelning, svettning och rynkor.

• Ögonläkare har använt botulinumtoxin mot skelning och kramper i tjugo år. De upptäckte med tiden att ämnet även fungerar mot rynkor.

• Giftet blockerar nervändarna och hindrar nerverna att skicka signaler till musklerna att de ska dra ihop sig.

• Vanliga biverkningar är huvudvärk, smärta, hängande ögonlock, rodnad och försvagade muskler. Mindre vanliga är influensasymtom och inflammerade ögonlock.

• En studie med 405 deltagare visar att 80 procent av läkarna och 89 procent av patienterna ansåg att behandlingen med botoxläkemedlet Vistabel hade minskat rynkorna i pannan.

Källor: Läkemedelsverket, Nationalencyklopedin.