Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Många svenskar tål inte gluten – men får ingen diagnos

Maria Lundgren fick veta att hon led av celiaki när hon var 33 år gammal. Med glutenfri kost slipper hon de hälsoproblem hon haft nästan hela livet.
Maria Lundgren fick veta att hon led av celiaki när hon var 33 år gammal. Med glutenfri kost slipper hon de hälsoproblem hon haft nästan hela livet. Foto: Jonas Eriksson

Sverige har den högsta förekomsten i västvärlden av glutenintolerans och tiotusentals svenskar går odiagnostiserade. Nu överväger forskare om det är dags att införa allmän screening för att upptäcka obehandlade fall.

Samtidigt som det på hälsobloggar och bland kokboksförfattare pågår en trend där det propageras för att dra ned på gluten av hälso- och välmåendeskäl, finns ett stort antal svenskar som utan att veta om det har celiaki – glutenintolerans. För dem räcker det inte att dra ned på gluten, utan de behöver hålla en strikt glutenfri diet under hela sitt liv.

Antalet odiagnostiserade fall är mycket stort, visar beräkningar som celiakiforskaren Anneli Ivarsson, docent och överläkare vid Umeå Universitet, gjort. Celiaki finns bland ungefär 1 av 100 vuxna, men i betydligt större omfattning bland yngre, upp till tre procent i vissa åldersgrupper.

– När jag räknar ihop det innebär det att 140.000 svenskar har celiaki. En minoritet av dem har hittats, mindre än en tredjedel, säger Anneli Ivarsson.

Celiaki är vanligare i Sverige än i andra jämförbara länder. Varför förekomsten här är så hög är inte klarlagt, men mycket forskning pågår. Den visar bland annat att det är vanligare att svenska barn får celiaki redan under de första levnadsåren.

– De svenska barnen hade en ökad risk att utveckla sjukdomen tidigare än barn från de andra länderna, säger Daniel Agardh, docent och överläkare vid barnmedicinska kliniken på Skånes universitetssjukhus. Han leder en delstudie om celiaki inom den stora så kallade Teddystudien, där tusentals barn från Sverige, USA, Tyskland och Finland följs under många år.

Tidigare trodde man att celiaki endast var genetiskt betingat. Men forskning har visat att även kosten har betydelse. När råden för hur gluten introduceras i spädbarnskosten ändrades på 90-talet så minskade antalet fall bland små barn, efter att tidigare ha ökat. Senaste tidens forskningsresultat tyder på att mängden gluten tidigt i livet också kan ha betydelse, men forskarna letar efter fler svar.

– Många äter ju gluten. Många löper den genetiska risken, men inte alla blir sjuka. Vi tittar nu på om det till exempel kan vara en infektion som utlöser det. Vi ser vissa tecken på att barn som rapporterar en maginfektion sedan utvecklar celiaki. Det kan vara flera faktorer som läggs på varandra, säger Daniel Agardh.

Celiaki kan vara svårupptäckt, med diffusa symtom som nedstämdhet och svårigheter att bli gravid. Det är en orsak till underdiagnostiseringen. Men också kunskapsbrist i sjukvården, menar Anneli Ivarsson. Många som till sist får sin diagnos vittnar om en dramatiskt förbättrad livskvalitet efter att de ändrat kosten.

– Ett symtom vid obehandlad celiaki är avsaknad av livsgnista, och det är det viktigaste skälet att hitta de här personerna, säger Anneli Ivarsson.

Något som diskuteras bland forskarna är om det skulle vara värdefullt att testa alla i Sverige för glutenintolerans. Det är en vanlig sjukdom med många missade fall, samtidigt som de flesta med celiaki kan fångas upp genom ett blodprov.

I den andra vågskålen ligger nackdelen med att skapa onödig oro eller obehag med ett test och genom att diagnostisera sjukdomen hos personer som inte sökt hjälp för sina besvär.

I ett forskningsprojekt där 13.000 tolvåringar i Sverige screenades för celiaki, svarade hälften av de glutenintoleranta som upptäcktes genom screeningen att de mådde mycket bättre efter att ha påbörjat behandling med glutenfri kost. Men det var också en stor grupp som inte upplevde någon större skillnad, utan bara tyckte att kosten var besvärlig.

– Vinner flertalet på att få en dia­gnos eller inte, det är det som är den stora frågan, säger Anneli Ivarsson som ändå tycker att den senaste tidens forskningsresultat talar för allmän screening. Femårs­åldern skulle i så fall vara en lämplig ålder för att göra den.

Daniel Agardh tycker att man ska överväga screening bland dem som har den genetiska risken.

– Min personliga uppfattning är att det bör diskuteras med tanke på att så många har celiaki, säger han.

Men Jonas Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska institutet, håller inte med. Flera internationella rekommendationer är emot allmän screening och föreslår att man bara letar celiaki i riskgrupper, påpekar han. En screening kan skapa oro och onödigt vårdbehov för dem som inte har celiaki. Och det är osäkert om personer med en obehandlad celiaki, som inte upplever påtagliga symtom av den, har något att vinna på att börja äta glutenfritt.

– Det finns de som beskriver att de mår bättre. Men andra får inte en högre livskvalitet. Ett viktigt argument är också att blodproverna är osäkra, säger Jonas Ludvigsson.

Fakta. Celiaki

Symtomen kan se olika ut och vara både akuta och diffusa. Hos barn ses bland annat diarré eller förstoppning, magont, gnällighet, många infektioner. Vuxna: Trötthet, blodbrist, nedstämdhet, ont i kroppen, bullrig mage, svårt att få barn.

Diagnosen celiaki ställs genom ett blodprov som fångar upp de flesta med celiaki. Även en tunntarmsbiopsi bör tas där man ser om tarmluddet är skadat.

Behandlingen består av att helt undvika gluten resten av livet. Då läker tarmslemhinnan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.