Aldrig tidigare har väl julbordet dignat av så mycket tillsatser. En snabb genomgång av den förpackade maten på en av Stockholms största livsmedelsaffärer, Hemköp i city, visar att julmaten är fullproppad med konserveringsmedel, smakförstärkare och förtjockningsmedel.
Av alla sillsorter hittar vi inte en enda burk utan tillsatser. Trots att sillen ligger i en lag av ättika, salt och kryddor.
- Det här är en utveckling som pågått de senaste tjugo åren, säger Kicki Theander.
Hon står bakom sajten Middagsfrid och bedriver opinionsarbete för mat utan tillsatser. Hon har också gjort en lista med några slumpvis urvalda julvaror för att illustrera hur mycket tillsatser maten innehåller.
- Tittar man på vad de skriver på burkarna så är det ju rena bluffen, säger hon, och plockar ned Druvans gravlaxsås från hyllan.
Den innehåller senapsfrön. Men de måste ha tappat all smak och färg när de processats. Såsen har nämligen förstärkts med färgämnena E101 och E160a. Dessutom artificiella aromer och tillsatser som E415, E405, E202 och E211.
- Som konsument måste man vara vaken för att inte betala dyrt för något som inte är äkta men som marknadsförs som om det vore det, säger Kicki Theander.
Ett annat exempel är Staffans Skagenröra som blev bäst i test i tidningen Allt om mat. På etiketten står de klassiska ingredienserna: 55 procent färska räkor, majonnäs, stenbitsrom, pepparrot, dill, citron.
Därefter radas innehållet i majonnäsen och stenbitsromen upp: stabiliseringsmedlen E412, E413, E415, E422, konserveringsmedlen E202, E211, E270, färgämnena E110, E124, E160a, antioxidationsmedlet E338, den surhetsreglerande tillsatsen E330.
"Vi tycker att en skagenröra smakar mer skagenröra om den bara innehåller skagenröra", skriver företaget på hemsidan under rubriken "Vår filosofi".
- Vi tillsätter inte en enda tillsats, de följer med i den typen av råvaror vi använder, som majonnäsen och stenbitsromen, säger Staffan Runius, som står bakom det vinnande receptet.
Handeln kräver att produkterna har lång hållbarhet och samtidigt ett fräscht utseende, menar han.
- Den här typen av produkter har ofta en hållbarhet på 8-12 veckor. Det klarar man inte utan tillsatser.
1990, när Staffan Runius började tillverka patéer, använde han inga konserveringsämnen alls.
- Råvarorna upphettades till en viss temperatur och kyldes sedan snabbt ned. Patéerna höll i tre veckor på det viset. Men om vi skulle vara med och leka på marknaden räckte inte det. Det var bara att göra som alla andra och börja tillsätta.
Lättmajonnäsen ställer till det, menar Staffan Runius. I stället för fett innehåller den förtjockningsmedel och smakämnen. För att kunderna och handeln kräver en mager produkt.
Att byta ut stenbitsrommen mot en ofärgad variant är inte aktuellt.
- Det påverkar färgen och ser inte tillräckligt gott ut. Även om jag håller med om att det här är en jättekonstig utveckling.
Köparna har länge krävt billig, fettfri och hållbar färdigmat, menar Ralf Sundberg, inköpare på Hemköp i city. Nu förändras det i rask takt.
- I finanskrisen trodde man till exempel att försäljningen av dyrt fint kött skulle minska. Men den går bara upp.
Den som inte orkar lägga in sillen och koka skinkan själv, ska inte ha dåligt samvete, vill Kicki Theander tillägga.
- Julbordet äter man en gång per år. Det viktigaste är kanske att man säger nej till tillsatser i den mat man äter varje dag.