- När vi bygger ut stadsdelen Ekudden med 250 bostäder hade vi redan ett beslut om att höja marken en halvmeter. Översvämningarna fick oss att lägga på en halvmeter till för att få en meters säkerhetsmarginal till det högsta läget då, säger Lars Arvidsson, teknisk chef i Mariestad.

Som ett direkt resultat kom därmed gångbron över Tidan till centrala Mariestad att stå en halvmeter högre än tidigare planerat.

I dagarna har lastbilarna och entreprenadmaskinerna lagt ut de sista lassen av krossat berg som ska vara golv för sista etappen av Ekudden. Man kan därmed se kanten av den "platåsula" som lagts under den nya delen av Ekudden och det tar några några år innan växtligheten dolt den här synliga säkerhetsmarginalen.

Visst har det kostat en del, men eftersom det fanns sten tillgängligt från ett annat bygge och eftersom Mariestad gör en rejäl vinst på att sälja marken för exploatering så har det inte varit så smärtsamt.

- Vi har statistik sedan 1807 på nivån i Vänern. Värdet 2000/2001 var 45,67 meter över havsytan och det är det högsta som noterats. När vi lade en hel meter till det tyckte vi att vi var på den säkra sidan, säger Lars Arvidsson.

Men så var det kanske inte. Klimat- och sårbarhetsutredningen har specialstuderat Vänern och kommit fram till att klimatförändringarna sannolikt innebär ett ökat vattenflöde till Vänern. Deras rekommendation är att bebyggelse inte bör ligga under den "dimensionerande nivån" 47,40 meter över havsytan.

- Det är faktiskt ingenting som vi i kommunerna hantera. Vi kan säga att vi inte bygger någonting nytt under nivån 47,40. Problemet är vad vi gör av alla de städer som redan finns, säger Lars Arvidsson.

Värst är det i Karlstad där bostäder för 25.000 personer skulle läggas under vatten och staden förvandlas till ett sorts översvämmat Venedig.

- Men man kan säga att om vi räknar med den nivån så ligger inte bara Karlstad fel utan även Mariestad, Kristinehamn, Lidköping, Vänersborg med flera. Antingen blir det stora invallningar eller också måste hundratusentals människor flyttas med sina städer, säger Lars Arvidsson.

Invallningar är en tänkbar lösning, men det skulle innebära vallningar inte bara mot Vänern utan också att åar och floder skulle vallas in i sina nedre lopp och att dagvatten och avlopp måste pumpas upp i reningsverken för att kunna komma ut i Vänern.

- Vallar löser ändå inte problemen för Mariestad. Stora delar av centrala Mariestad ligger på utfyllnadsmark skapad med krossten och grus. Det är genomsläpplig mark och även om det skulle ta litet tid skulle vattnet komma upp ur marken även om vi hade vallar, säger Lars Arvidsson.

Lösningen som Vänerkommunerna ser det är en tunnel till Västerhavet närmaste vägen till mellersta Bohuslän. Det skulle kosta fem miljarder, men är enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen en lönsam investering.

- Vi har statistik på Vänerns vattenstånd från 1807 och enligt den har vi marginal. Men om man går ännu längre tillbaka kan man se att 1700-talsstaden skulle klara 47,40 meter, och att det enda som skulle sticka upp av Ekudden är ett område där arkeologerna hittat forntida boplatser, säger Lars Arvidsson.