Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Markägarna maktlösa mot gruvbolagen

Staten har blivit allt mer generös med att godkänna provborrningar. Hela nio av tio ansökningar får i dag ja. Samtidigt har missnöjet mot gruvbolagen vuxit. Allt fler projekt överklagas – och nu ser den svenska gruvboomen ut att falna.

En av de som protesterat mot mineralnäringens framfart är Adam Dahlberg. Han fick mot sin vilja delar av sin gård i Wirum i Småland inmutad av ett prospekteringsbolag. Hans överklagan av­visades och som en reaktion på detta valde han då att ansöka om att muta in näringsminister Annie Lööfs (C) föräldragård i Maramö.

– Syftet var att skapa debatt kring hur de här prospekteringsbolagen kan åka runt och muta in mark utan att man som ägare har någonting att sätta emot, säger Adam Dahlberg.

I Sverige har nämligen en markägare ingen rätt att avvisa provborrningar på sin mark. Skulle det sedan bli fråga om brytning har markägaren dessutom endast rätt till 1,5 promille av värdet på det som tas upp. 0,5 promille går till staten – resterande 99,8 procent tar gruvbolagen.

Det är inte bara enskilda markägare som protesterar. Även kommuner har på flera håll motsatt sig prospekteringstillstånd och inte minst miljö­organisationer. Den senaste protest­aktionen skedde i förra veckan i Norra Kärr nära Vätterns strand. Där letar det kanadensiska bolaget Tasman Metals efter ”sällsynta jordartsmetaller” som bland annat används i mobiltelefoner och datorer.

Många befarar dock att en framtida gruva kan skada sjön – som är dricksvattentäkt åt en kvarts miljon människor – och därför lät flera personer kedja fast sig vid Tasman Metals maskin och krävde ett omedelbart stopp på provborrningarna.

På tillståndsmyndigheten Bergsstaten märker man också av det ökande motståndet och ser en ­ökning av överklagandena.

– När det gäller beslut om bearbetningskoncessioner är det i dag mer regel än undantag att de överklagas, och så har det inte varit tidigare, säger Linda Ylivainio på Bergsstaten.

Bearbetningskoncession innebär i princip tillstånd att få starta gruva, förutsatt att man även erhåller gällande miljötillstånd. Av de senaste 20 beviljade koncessionerna har 11 överklagats.

Det finns ingen officiell statistik för överklaganden när det gäller prospektering. Men ett utdrag ur Bergsstatens diarium som DN begärt ut tyder på att de ökar även här. Utdraget sträcker sig fem år bakåt och förra året handlade det om 72 överklaganden, vilket motsvarar 25 procent av alla tillstånd. 2010 var motsvarande siffra som lägst och låg då på 14 procent. Därefter har den alltså stigit.

Statistik visar även att Bergsstaten blivit allt mer generöst i tillståndsgivningen. Mellan 2004 och 2009 fick 85 procent av alla prospekteringsansökningar ja. De senaste fem åren har andelen stigit till 90 procent.

Men trots att allt färre alltså får nej minskar ändå intresset för att provborra i svensk berggrund. Efter att i många år ha pratat om en prospekteringsboom beviljades i fjol 119 nya tillstånd och 170 befintliga tillstånd förlängdes. Sammantaget är det den lägsta siffran sedan 2004.

På branschorganisationen Svemin ser vd Per Ahl ett samband mellan gruvbolagens minskade intresse och ökande protester och överklaganden.

– Det blir allt svårare att få finansiärer intresserade när de inte vet hur lång tid det kommer att ta att komma i gång. Självklart ska det finnas möjlighet att bestrida ett beslut. Men de här repetitiva överklagandena gör processen väldigt oförutsägbar.

Enligt Per Ahl kan det i dag ta allt mellan två och åtta år från en konstaterad fyndighet till att gruvbrytning kan inledas.

När det gäller tillstånden för prospektering tycker Per Ahl inte att den är för generös. Tvärtom är det viktigt att vi vet så mycket som möjligt om vår berggrund, anser han.

– Mycket av prospekteringen görs med elektromagnetiska instrument från flygplan. Sen kan man vilja göra borrprov men då finns massor av restriktioner som måste följas. Det handlar om en väldigt liten påverkan på naturen, säger han.

Men det lugnar inte Adam Dahlberg. Inmutningen i Maramö fick nej, men på hans egen mark kvarstår prospekteringsbolagets tillstånd. Och trots att de ännu inte satt sin fot på gården känner han oro.

– Integritetsmässigt är det gräsligt. Och det handlar inte om att jag är gruvmotståndare. Jag har också en Iphone och fattar att den innehåller metaller som måste tas någonstans ifrån.

Fakta. Tillståndsprocessen

1. Undersökningstillstånd, prospekteringstillstånd, innebär första tjing på en eventuell fyndighet.

2. Nästa steg för att starta en gruva är att erhålla en bearbetningskoncession. Därefter krävs tillstånd enligt miljöbalken. I sista hand ska Bergsstaten fatta beslut om markanvisning samt bygglov.