- Sverigedemokraternas framgångar kan vara ett av skälen, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
Brottsmisstankar om hets mot folkgrupp ökade 2006 med 20 procent, från 393 till 470 jämfört med året före. Samtidigt minskade antalet fall som ledde till åtal med 32 procent.
- Det finns andra brott som prioriteras högre av rättsväsendet, säger Sven-Erik Alhem på Utvecklingscentrum i Malmö.
Bakom den dramatiska ökningen ligger i första hand en ökad benägenhet att anmäla hatbrott och i andra hand en faktiskt ökning, enligt Alhem.
Hatbrotten ska enligt lagen vara prioriterade.
- Politikerna säger alltid vad som ska prioriteras, men de säger aldrig vad som inte ska prioriteras. I slutändan blir det upp till poliser och åklagare, säger Jerzy Sarnecki.
I praktiken hamnar utredningar om hatbrott långt bakom mord, våldtäkt, rån och misshandel.
Många fall når inte ens polisens kännedom, enligt Sarnecki.
- Alla har inte alltid klart för sig när ett uttalande är brottsligt. Många som utsätts tillhör också utsatta grupper för vilka det inte är högsta prioritet att gå vidare med en polisanmälan, säger han.
Han tror att Sverigedemokraternas framgångar påverkat såväl den faktiska brottsligheten som benägenheten att anmäla brott.
Sven-Erik Alhem är inne på samma linje.
- En ökad polarisering och främlingsfientlighet kan vara en del av förklaringen, säger han.
Åklagarmyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att lägga särskilt fokus vid motivbilden när det gäller bland annat hatbrott.
- Inom rättsväsendet måste vi bli bättre på att få fram motivet bakom ett brott. När polisen tar upp anmälan från en målsägande måste de fråga "vad tror du själv är motivet till vad som hänt?", säger Sven-Erik Alhem.
Med motivet klarlagt blir det lättare att leda ett eventuellt hatbrott i bevis.
Sören Andersson, förbundsordförande för Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), tycker att polis och åklagare blivit bättre på att identifiera hatbrott.
- Att den här brottsligheten ökar beror också på att intoleranta personer grupperat sig i Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna. I de här grupperna finns det personer som tar till hot och våld, säger han.