Sverige

Marocko vägrar diskutera gatubarn med regeringen

”Vi har inte avvisat Sveriges kontakter, frågan är bara uppskjuten”, säger en tjänsteman på den marockanska ambassaden i Stockholm.
”Vi har inte avvisat Sveriges kontakter, frågan är bara uppskjuten”, säger en tjänsteman på den marockanska ambassaden i Stockholm. Foto: Fredrik Funck

De marockanska gatupojkarna har blivit en bricka i ett politiskt spel på hög nivå. ­Regeringen kräver att Marocko tar ansvar för sina medborgare, men landet vill först få garantier om att Sverige inte tänker erkänna Västsahara.

Inrikesminister Anders Ygeman och statssekreterare Ann Linde stod i måndags redo att ta emot Marockos chargé d’affair Amal Belcaid på regeringskansliet. Budskapet som skulle förmedlas var rakt och tydligt: Marocko måste ta hand om de pojkar och unga män som lämnat sitt land för att leva på gatan i Sverige, där många av dem ägnar sig åt drogmissbruk och kriminalitet.

DN kan nu berätta att mötet fick ställas in. Amal Belcaid och hans medarbetare valde att inte komma.

– De avbokade det planerade mötet under förmiddagen med motiveringen att en akut angelägenhet hade kommit i vägen, berättar Anders Ygemans pressekreterare Fredrik Persson.

Sedan dess har det varit tyst.

– De har inte återkopplat till våra förslag om nya mötestider, fortsätter Fredrik Persson.

Vilken denna ”akuta angelägenhet” var utvecklades inte av Marocko. Men samma dag rapporterade marockanska medier att Ikeas första varuhus i landet stoppats som ett svar på att indikationer kommit om att Sveriges regering väntas erkänna Västsahara, ett landområde som Marocko ockuperat sedan 1975.

Svenska utrikesdepartementet förnekade snabbt att något sådant erkännande skulle vara på gång och utrikesminister Margot Wallström träffade personligen Marockos utrikesminister i New York för att försäkra att allt var ett missförstånd.

Det är emellertid ett faktum att UD just nu gör en ”genomlysning av Västsahara-politiken”, som en tjänsteman uttrycker det, och i början av nästa år väntas ambassadör Fredrik Florén presentera ett färdigt underlag.

Margot Wallströms försäkran till trots, Marocko verkar av allt att döma inte heller ha övergett sina farhågor. En stor delegation av marockanska politiker är i helgen på väg till Sverige för möten med företrädare för riksdagen och utrikes­departementet.

Några möten med inrikesminister Anders Ygeman är där­emot inte planerade och tills vidare hänger frågan om gatubarnen i luften. Men Ygeman hälsar att han är beredd att öka trycket på Marocko från sitt håll.

– Våra länder har ett gemensamt problem som borde gå att lösa i Sverige, men om det inte går så är Ygeman beredd att skicka sin statssekreterare till Marocko, säger Fredrik Persson.

DN har flera gånger varit i kontakt med Marockos ambassad, men hittills har ingen gett något svar på huru­vida man är berett att ta hand om gatupojkarna eller inte. En tjänsteman hävdar dock att ärendet kommer att behandlas när personalen inte är lika arbetsbelastad som nu:

– Vi har inte avvisat Sveriges kontakter, frågan är bara uppskjuten eftersom vi jobbar för fullt med att förbereda delegationens besök.

Algeriet, som också är ett land varifrån fattiga unga män rest till Sverige, har däremot inlett diskussioner med Sverige. I tisdags träffade Anders Ygeman och Ann Linde algeriska företrädare och mötet uppges ha varit konstruktivt.

Bakgrund.

”Marocko måste ta ansvar för sina egna medborgare.” Det sa inrikesminister Anders Ygeman till DN den 19 september. Bakgrunden var DN:s artiklar om den ökande brottsligheten bland de flera hundra pojkar och unga män som sedan några år lever på gatan i framför allt Stockholm och Göteborg.

Enbart i Stockholm anmäldes drygt 1 800 brott 2012–2014 där de misstänkta tillhörde den aktuella gruppen, som domineras av marockaner och algerier.

Fakta. Västsahara

Västsahara, tidigare Spanska Sahara, ockuperas av Marocko sedan 1975.

1976 överlämnade Spanien Västsahara dels till Mauretanien, dels till Marocko. Då hade området varit införlivat med Spanien sedan 1958.

Självständighetsrörelsen Polisario grundades några år före överlämnandet och hade redan med libyskt och algeriskt stöd startat ett gerillakrig, både mot den spanska kolonial­makten och mot den ­marockanska regimen.

1979 avsade sig Mauretanien alla anspråk på området, som dock övertogs av Marocko. Marocko valde att koncentrera sina militära och andra resurser till den lilla del av landet där de viktigaste städerna och naturtillgångarna ligger, ett område som befästs med murar av sand och taggtråd och som i dag med en 220 mil lång mur delar landet i två delar.

Sedan 1991, då ett avtal om vapenvila ingicks mellan Polisario och Marockos militärmakt, har inga strider förekommit. Men trots FN-ledda förhandlingar och trots FN:s fördömande av Marockos ockupation fortsätter konflikten.

Polisario vill ha en folkomröstning om självständighet, som utlovades vid en vapenvila, medan Marocko föreslagit ett delvis självstyrande Västsahara. Konflikten har hårt drabbat ursprungsbefolkningen sahrawarierna, och omkring 160 000 människor beräknas bo i flyktingläger i Algeriet.

FN har sedan 1991 en fredsbevarande styrka på plats, United Nations mission for a referendum in Western Sahara (Minurso).