Det pågår en mässlingsepidemi i Europa och Sverige. Förra året insjuknade 25 svenskar i smittan, en ökning från ett fall år 2007. Samtidigt blir det allt svårare att motivera föräldrar att vaccinera sina barn.
EU har som mål att utrota mässlingen till år 2010. Men med bara ett år kvar härjas Europa av en mässlingsepidemi. Under åren 2006 och 2007 smittades över 12.000 människor i 32 europeiska länder av sjukdomen, enligt en dansk studie som publicerats i den medicintidskriften The Lancet. Värst härjade smittan i Rumänien, Tyskland, Storbritannien, Schweiz och Italien. Dessa länder stod för 85 procent av fallen.
- I de här länderna finns stora grupper som av olika anledningar, till exempel religiös övertygelse eller misstro mot vacciner, inte vill vaccinera sina barn. Sen finns det andra grupper som är svåra att nå av andra skäl, exempelvis kringresande olika folkgrupper som romer, säger Annika Linde, statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet, till TT.
I Sverige insjuknade 25 personer förra året. Det är den högsta siffran sedan år 2000, då 59 fall rapporterades. Då berodde utbrottet på att många föräldrar avstod från att vaccinera sina barn efter rön som tydde på att sprutan kunde leda till autism. Men andra studier hittade inget sådant samband, och sedan dess har andelen mässlingsvaccinerade ökat. Bland barn födda 2005 fick över 96 procent den första vaccindosen, men de få procent som fortfarande inte får sprutan är svåra att nå.
- Vaccinet kan ge feber och utslag, och då tänker vissa föräldrar att eftersom sjukdomen är så ovanlig behöver de inte vaccinera sina barn. De tänker att risken för att barnen får sjukdomen är så liten att det inte är värt att utsätta barnen för biverkningarna, säger Annika Linde.
Ett annat problem är enligt henne att dagens föräldrar själva blivit vaccinerade, och därför har de aldrig upplevt sjukdomen och sett hur allvarlig den är. Då blir det lättare att besluta att strunta i vaccination.
- Det har diskuterats mycket inom EU vad man kan göra för att nå alla barn med vaccin, men det är svårt att motivera dem som inte vill. Särskilt om beslutet bygger på religiös övertygelse, säger Annika Linde.