Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

”Måste bevisa vem som suttit vid datorn”

Foto: Thomas Winje Øijord / TT

Inom två veckor kommer Spridningskollen att skicka ut kravbrev på 2.000 kronor till omkring tusen personer som man anklagar för olaglig fildelning. Men att bevisa vem som suttit vid datorn kan bli svårt, enligt it-rättsexperten Daniel Westman. Det finns inga tidigare domar av den här typen att luta sig mot i Sverige.

Företagen bakom Spridningskollen har av bland andra Telia Sonera begärt att få ut personerna bakom flera tusen ip-nummer som varit aktiva i olaglig fildelning av filmer och tv-serier.

Läs mer: Kravbrev ska skickas till fildelare i Sverige

Det finns ett antal sådana mål, bland annat har det kommit ett avgörande i dag fredag från Södertörns tingsrätt i sju fall, på sammanlagt omkring 8.000 ip-nummer

Där tvingas Telia Sonera med hot om böter att lämna ut identiteten på abonnenter med ip-nummer som använts för att fildela bland annat filmerna ”The Hateful Eight" och ”Southpaw” samt tv-serierna ”Black Sails” och ”Ash vs Evil Dead”.

Spridningskollen har redan tidigare meddelat att man inom två veckor kommer att gå ut med en första omgång med omkring 1.000 kravbrev på 2.000 kronor styck till de personer som står bakom internetabonnemang som använts för fildelning.

Om kunden känner sig träffad av anklagelserna och betalar, kan man se det som en relativt billig uppgörelse för att få saken ur världen, enligt it-rättsexperten Daniel Westman.

 

Det Spridningskollen har som bevis är bara vem som står på internetabonnemanget, de vet ju inte vem som suttit vid datorn. 

 

Men i de fall där den anklagade abonnenten nekar, och Spridningskollen går vidare till tingsrätten för att kräva in pengarna, kommer det att bli ett svårt bevisläge, menar Westman.

– Det är en svaghet i de här målen, att det inte med automatik är den som står på abonnemanget som begått den illegala handlingen, säger han.

– Det Spridningskollen har som bevis är bara vem som står på internetabonnemanget, de vet ju inte vem som suttit vid datorn. Om det här varit ett brottmål skulle det ha funnits annan bevisning, polisen skulle ha gjort en husrannsakan och beslagtagit datorer och kunnat knyta en person till gärningen. Men eftersom det här är ett skadeståndsmål är det upp till den som anklagar någon för något att bevisa det, den anklagade måste inte bevisa sin oskuld, säger Daniel Westman.

Eftersom beviskraven inte är lika höga som i ett brottmål kommer nog tingsrätten att begära någon typ av förklaring från den utpekade abonnenten.

– Det är klart att om det är en person som bor ensam i en lägenhet och har ett skyddat nätverk och inte har någon förklaring till vad som hänt, så är det möjligt att tingsrätten går på Spridningskollens sida. Men det finns flera fall i Danmark där den anklagade sagt att han har ett öppet nätverk som vem som helst kan komma in på, och friats. Det finns ingen lag som kräver att man måste skydda sitt nätverk, och man är heller inte strikt ansvarig för allt som händer i ens nätverk, säger Daniel Westman

Samma sak gäller ett hemnätverk som många personer använder.

Om abonnemanget står på en vuxen i en familj och barnen fildelat men inte den vuxne, kan inte den vuxne göras strikt ansvarig för det som barnen gjort, enligt Westman.

– Det är inte rimligt att den vuxne ska ha koll på allt som händer på alla datorer och på alla program som finns installerade på dem. Kanske barnens kompisar eller någon annan fildelat när de varit på besök, det kan inte abonnenten göras ansvarig för, säger han.

Men eftersom det inte finns några tidigare domar av den här typen är det svårt att veta hur tingsrätterna kommer att resonera.

Spridningskollens talesperson Gordon Odenbark håller med om problemen med att bevisa vem som suttit vid datorn, och att ansvaret för vad som sker på nätverket inte är strikt abonnentens.

 

Den som inte skyddar sitt nätverk eller inte ser till att det inte kan missbrukas, kan anses vårdslös.

 

Men enligt Odenbark skulle eventuellt den som är vårdslös med sitt nätverk kunna bli ersättningsskyldig.

– Det är vad våra jurister säger, att man enligt upphovsrättslagen kan bli ersättningsskyldig om man gör något med vett och vilje, eller av vårdslöshet. Den som inte skyddar sitt nätverk eller inte ser till att det inte kan missbrukas, kan anses vårdslös menar de. Men det blir upp till domstolen att avgöra.

Det var i samband med ipred-lagens införande 2009 som rättighetsinnehavarna gavs möjlighet att begära ut ip-nummer som man kunde visa hade knutits till illegal fildelning i mindre skala. Syftet var att företagen på egen hand skulle kunna skydda sina rättigheter genom att stämma fildelarna privat i så kallade tvistemål.

Fram till dess krävdes det att det var ett brott med fängelse i straffskalan för att internetleverantörerna skulle tvingas lämna ut identiteterna.

Hittills har inget företag använt sig av möjligheten, utan man har koncentrerat sig på dem som i stor skala spridit upphovsrättskyddat material och polisanmält dem.

Läs mer: ”Det här ger så mycket badwill”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.