Sverige

Matfusk kan ge fängelsestraff

Foto: TT

Regeringen kommer i dag, torsdag, att tillsätta en utredning om att fängelse ska införas i straffskalan för livsmedelsbrott. Livsmedelsverket har länge krävt att fängelsestraff ska återinföras.

I nuvarande lagstiftning är straffet för matfusk och andra livsmedelsbrott på sin höjd böter. Men i dag tillsätter regeringen en utredning som bland annat har i uppdrag att titta på möjligheterna att få in fängelse i straffskalan, enligt uppgifter till DN.

– Det är oacceptabelt att det fuskas med livsmedel, oavsett vilken sorts fusk det handlar om. Regeringen kommer därför att tillsätta en utredare som ska se över nuvarande straffrättsliga reglering, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

Fram till 2006 kunde brott mot livsmedelslagen ge upp till två års fängelse, men det togs bort. Livsmedelsverket har länge krävt att fängelsestraffet ska återinföras.

– Vi vill ha fängelsestraff för att vi anser att livsmedelsbrott kan handla om väldigt allvarliga företeelser. Rent straffrättsligt är det i dag en förseelse, ett brott som ligger på samma nivå som snatteri, säger Maria Florin, teamledare på Livsmedelsverket.

En följd av den låga straffsatsen är att mycket få matbedrägerier leder till åtal eftersom polis och åklagare prioriterar brott efter hur hårda straff de kan ge.

Som DN kunde berätta för drygt ett år sedan har matfusk och andra livsmedelsbrott på senare år blivit en ny marknad för den organiserade brottsligheten. Bland det som lockar är stora vinster, små risker att bli upptäckt och låga straff.

Det kanske mest kända matfusket är hästköttskandalen. Den fick många att vakna upp och sedan dess är matfusk en prioriterad fråga för EU.

I Sverige är ett av de största bedrägerierna fallet där ett företag under två års tid sålde tonvis med rödfärgat fläskkött som fläskfilé och oxfilé. Straffet blev böter på 200.000 kronor.

– Konsumenterna ska kunna lita på att den mat man köper är säker och är den som det utges att vara. Med hänsyn till de risker som är förknippade med hantering av livsmedel och foder är det särskilt angeläget att samhället signalerar att man ser allvarligt på brott mot dessa lagstiftningar, säger Sven-Erik Bucht.

Förutom frågan om fängelse ska utredaren titta på möjligheten att införa sanktionsavgifter. Det innebär att de enklaste brotten inte behöver komma upp i rättssystemet utan livsmedelskontrollen själva kan besluta en straffavgift.

– Det vanligaste brottet i dag är att man har startat en restaurang men har missat att registrera det. Det hör egentligen inte hemma hos polis och åklagare, där vore det perfekt med sanktionsavgift, säger Maria Florin.