Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Mattias skulle sättas dit för knarkbrott

Ostraffade företagaren Mattias Johansson, 47, i Spanien fick känna på polisens oreglerade arbetsmetoder. Han uppvaktades av agenter som försökte locka honom att sälja narkotika. ”Polisen verkar få göra vad som helst”, säger han.

Sommaren 2009 blev Mattias Johansson och hans sambo bjudna till ett lyxhotell i Barcelona. Värdar var ett antal svenskar som utgav sig för att vara rika affärsmän från Sverige. Mattias Johansson hade lärt känna männen sedan dessa besvarat en annons på Blocket, där paret hyrde ut sin lägenhet i staden Sitges.

– På hotellet bjöd de på mat och vin. Sedan frågade de om jag ville följa med upp till en svit medan min sambo fick stanna kvar i baren, berättar han sex år senare för DN.

I sviten presenterades han för en mystisk engelsktalande man. På ett bord framför mannen låg en svart duk och intill stod ett par starka lampor.

– Mannen vände sig till de svenska affärsmännen som bjudit in mig. En av dem tog av sig sitt halsband, som det hängde en cylinderformad behållare i, berättar Mattias Johansson för DN.

I nästa stund rullade stora, gnistrande kristaller ut på duken.

– Rådiamanter, sa de, minns Mattias Johansson och fortsätter:

– Mannen tog fram ett förstoringsglas. Han lät imponerad och sa att diamanterna var värda en förmögenhet.

En av svenskarna tog Mattias Johansson åt sidan. Nu förstod han kanske att det fanns kapital?

– Affärsmännen förklarade att de var på jakt efter ännu bättre investeringar och ville att jag skulle hjälpa dem. Det kunde gälla vad som helst så länge avkastningen var riktigt, riktigt hög.

Efter mötet skjutsades Mattias Johansson hem. Tankarna snurrade. Varför hade han bjudits in till hotellet? Och varför trodde affärsmännen att han skulle kunna göra dem ännu rikare?

– Jag drev en firma som handlade med kopiatorer plus att jag precis fått jobb som chef på en nattklubb i Barcelona. Men några affärer gjorde jag ju inte.

Vad Mattias Johansson inte kunde ana var att affärsmännen var undercoverpoliser från Sektionen för särskilda insatser, SSI, vid Rikskriminalen. Och diamanthandlaren tillhörde i själva verket Metropolitan Police i London. I nästan ett år hade Rikskriminalen spanat på rånaren Jonas Falk, 43, som misstänktes leda en kokainsmugglingsliga från Spanien. Och när Falk värvat honom till sin nattklubb hade Mattias Johansson automatiskt förts upp på listan över misstänkta.

DN har intervjuat SSI:s dåvarande operative chef som av säkerhetsskäl ber att få vara anonym. Polismannen berättar att målet var att Mattias Johansson skulle erbjuda agenterna att gå in i Falks misstänkta kokainaffärer.

– Hade Mattias sagt ”jag har tio lyxbilar som ni kan investera i”, ja då hade vi tackat för kaffet och sagt ”det är inte vår affärsidé”. Men om han i stället sagt kokain, då hade vi ju fått göra ett annat ställningstagande.

Hur hade ni agerat då?

– Det där är ett juridiskt dilemma … och där vet inte jag hur långt man kan gå. Generellt får ju polisen inte hjälpa till med narkotikahantering … men det är ju ett intressant juridiskt spörsmål.

Polismannens svar speglar det oklara rättsläge som råder kring infiltration och så kallade provokativa metoder. Eftersom lagstiftaren lämnat fältet öppet är det upp till polis och åklagare att själva sätta gränserna.

Polisen saknar interna föreskrifter, däremot har Riksåklagaren tagit fram en så kallad rätts-pm. Enligt denna är det ”vid stark misstanke om allvarlig kriminalitet tillåtet att framkalla en brottslig handling men inte en brottslig vilja”, förutsatt att en åklagare sagt ja och att allting blivit noggrant dokumenterat.

DN:s granskning av fallet visar emellertid att promemorian i praktiken väger lätt. Den ansvarige åklagaren Karin Bergstrand har förnekat kännedom om vad som hände på hotellet och SSI har i efterhand erkänt att loggboken förstördes.

Rättspromemorian säger vidare att polisen ska avstå från övertalning och upprepade försök. Mattias Johansson hävdar dock att polisens uppvaktningar fortsatte under flera månader.

– Jag frågade en kontakt i fastighetsbranschen om han behövde investerare, det var allt. Ändå fortsatte affärsmännen, som jag först långt senare förstod var poliser, att kontakta mig och sa att jag måste prestera. En av dem dök upp på nattklubben, kraftigt berusad.

Fallet illustrerar även på andra sätt polisens långtgående frihet under infiltrationsoperationer. I försöken att bevisa Jonas Falks misstänkta kokainhandel lånade agenterna ut en bil som hade försetts med dolda mikrofoner, trots att något tillstånd för så kallad rumsavlyssning aldrig beviljats.

– Jag blev jättepaff när de gav mig nycklarna, men de insisterade på att jag skulle ta hand om bilen när de flög hem, säger han.

Enligt uppgift till DN hoppades polisen att han skulle skjutsa Jonas Falk och att denne skulle prata om sina misstänkta affärer. Så skedde aldrig.

SSI:s avsikt var också att Mattias Johansson aldrig skulle få veta vad han blivit utsatt för. Men sedan Falk ställts inför rätta i Sverige lyckades försvaret nysta upp vad som hade hänt.

– Jag satt som ett frågetecken. Visst kan jag förstå att polisen måste jobba på nya sätt, men jag undrar ju hur de såg på min säkerhet. Tänk om jag verkligen hade jobbat för ett narkotikasyndikat och blivit lurad att avslöja allt. Vad skulle ha hänt med mig och min familj då?

Svea hovrätt friade 2014 Jonas Falk från grovt narkotikabrott. En spansk åklagare försöker nu bevisa att Jonas Falk, Mattias Johansson och andra ska ha gjort sig skyldiga till skattebrott och penningtvättsbrott. Samtliga åtalade förnekar brott och som DN berättat har domstolen i Barcelona avbrutit rättegången efter kritik mot den svenska polisens arbetsmetoder.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.