- Koldioxidhalten i atmosfären stiger snabbare än väntat. I stället för att gå mot ökad kontroll av växthuseffekten är dagens trend precis den motsatta, säger klimatforskaren Corinne Le Quéré på East Anglia-universitetet i Storbritannien, en av författarna bakom studien.
Forskarna, som publicerar sina rön i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS, har räknat ut att koldioxidhalten i atmosfären nu ökar snabbare än vad den gjorde under 1990-talet.
Till stor del beror utvecklingen på att utsläppen av koldioxid blir allt större. Det hänger ihop med den kraftiga ekonomiska tillväxten i världen, med folkrika länder som Indien och Kina i spetsen. Det har gjort att efterfrågan på olja och andra fossila bränslen har vuxit. Dessutom har effekten av varje liter förbrukad olja blivit sämre, trots alla förhoppningar om nya energisnåla tekniker.
Men det som överraskat forskarna allra mest är att ökade utsläpp inte räcker för att förklara att halterna koldioxid i atmosfären stiger snabbare än väntat. Förklaringen enligt den nya studien är att naturens förmåga att ta upp koldioxidutsläppen har börjat försämras.
- Resultatet var helt oväntat. Först i slutet av detta sekel hade vi förväntat oss att se denna försvagning, säger Corinne Le Quéré.
Koldioxidhalten i luften började mätas i slutet på femtiotalet. Fram till år 2000 har hav och växtlighet på land absorberat närmare 57 procent av allt det kol som människan tillfört atmosfären. Men på tjugohundratalet har naturens förmåga att ta upp koldioxiden försämrats.
- Den siffran sjönk mellan 2000 och 2006 och i dag är vi nere på 55 procent, säger Corinne Le Quéré.
Ungefär hälften av denna försämring anser sig forskarna bakom den nya studien kunna förklara med att växthuseffekten lett till starkare vindar på södra halvklotet. Det påverkar också havets förmåga att ta upp koldioxid negativt. Vad som i övrigt ligger bakom försämringen vet forskarna inte. Men de spekulerar i om inte de senaste årens svåra torkperioder i delar av världen kan förklara ytterligare en del.
- Men det vet vi ännu inte, säger Corinne Le Quéré.
I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC uppskattar världens klimatforskare att medeltemperaturen stiger med mellan 1,8 och 4 grader de närmsta hundra åren, men i de värsta scenarierna stiger den med så mycket som 6,4 grader.
Enligt Erland Källén, meteorologiprofessor och svensk representant i IPCC, är det just de klimatmodeller som tar hänsyn till denna återkopplingsmekanism som hamnar på de högsta gradtalen.
- Enligt den här studien verkar den återkopplingstendensen redan ha startat. Det pekar mot temperaturerna i det övre intervallet, men det finns fortfarande andra studier som pekar på motsatsen, säger Erland Källén.
Enligt professor Henning Rodhe, en annan svensk klimatexpert, spänner den aktuella studien än så länge över bara några få år, vilket gör den osäker.
- Det är väldigt intressant om det stämmer eftersom det skulle innebära att halterna av koldioxid i atmosfären kommer att öka snabbare än vad vi hittills har räknat med, men jag tycker att det är för tidigt att dra den slutsatsen.