Nio av tio kommuner kontrollerar inte butiker som säljer receptfria läkemedel. Många produkter är livsfarliga om de felanvänds och Läkemedelsverket har fått signaler om att försäljningsreglerna inte följs. Det visar en granskning som Dagens Nyheter gjort.
Handeln med medicin på mackar och livsmedelsbutiker skulle ske med kundens säkerhet i centrum, lovade regeringen. Snart ett halvår efter reformen kan fortfarande i princip vem som helst börja sälja receptfria läkemedel – ingen övervakar hur hanteringen går till.
Kommunerna, som har ansvar för kontrollen, struntar i att besöka verksamheterna. Bara en av tio har varit ute och inspekterat butikerna, visar en kartläggning som Dagens Nyheter gjort där 255 av landets 290 kommuner har deltagit. I deras uppdrag ingår kontroller av butikernas rutiner, exponering och hur man följer 18-årsgränsen. Många av de kommuner som inlett inspektioner har dessutom endast besökt en bråkdel av butikerna i området.
– Min uppfattning är att kommunernas kontroll är viktig, de receptfria läkemedlena är inte ofarliga. Det är lätt att tro att de inte är farliga nu när samhället släppt ut dem till Statoil och Ica. Men så är det, säger Andreas Furängen, vd på Apotekarsocieteten.
Han företräder en ideell förening med 6.000 medlemmar som är verksamma inom hela läkemedelsområdet, från forskning till patienter och deras läkemedelsanvändning. I det receptfria sortimentet finns flera mediciner som används i samband med självmordsförsök hos tonåringar, berättar han.
Reformen som tillät butiker att sälja läkemedel trädde i kraft den 1 november 2009 i syfte att öka tillgängligheten. Nästan 6.200 ställen har anmält att de vill bedriva försäljning, men Läkemedelsverket som hanterar anmälningarna ger inga avslag – samtliga har godkänts direkt, helt enligt anvisningarna. I stället har kommunerna ett stort ansvar för efterkontroll.
– De signaler vi fått är att butikerna inte följer vissa delar av regelverket, utan väljer att tolka det på andra sätt. Vi ser detta som bekymmersamt. Kommunerna har en viktig uppgift, säger Annika Babra på Läkemedelsverket.
Enligt henne handlar oron främst om hur varorna exponeras. Exempelvis får inte läkemedlen blandas med andra varor i butiken utan att personalen har uppsikt. DN har tidigare skrivit om butiker som har sina läkemedel bland godiset. En direkt olämplighet, anser Läkemedelsverket.
Dagens Nyheters granskning visar också att två av fem kommuner inte ens har beslutat vilken nämnd som ska ansvara för butikskontrollen. Så är fallet i Göteborg, landets näst största kommun, som har över 300 anmälda försäljningsställen att kontrollera.
– Hanteringen av läkemedel sker av personal som inte är utbildad att hantera läkemedel. Det är viktigt att det finns rutiner och att någon kontrollerar, säger Andreas Furängen.