Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Mer än hälften av svenskarna vill ta emot färre asylsökande

Foto: TT

Sverige bör ta emot färre flyktingar, det anser mer än hälften av befolkningen enligt DN/Ipsos. På tre månader har opinionen svängt kraftigt. ”Verkligheten har förändrats”, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Flyktingkrisen är den politiska fråga som kommit att dominera 2015. Fler asylsökande än någon gång tidigare har kommit till Sverige. Innan året är över kommer ungefär 170.000 människor att ha sökt asyl, vilket fått myndigheter och kommuner att slå larm om svåra påfrestningar för samhället.

Regeringen har därför aviserat en rad åtgärder med syfte att minska antalet flyktingar som söker sig till Sverige. I början av januari införs exempelvis id-kontroller på tåg och bussar som färdas till Sverige från Danmark.

Vid fyra tillfällen under året har DN/Ipsos undersökt flyktingopinionen. Mest positiv till att ta emot flyktingar var svenskarna i september. Då ansåg 44 procent att Sverige skulle ta emot fler flyktingar, medan 30 procent förordade ett minskat mottagande.

I oktobermätningen hade opinionen svängt och 42 procent tyckte att Sverige skulle ta emot färre flyktingar. I december växer den andelen ytterligare till 55 procent.

– I grunden har svenskarna en ganska generös inställning när det gäller flyktingmottagandet, men det är villkorat på att det fungerar. Min gissning är att omsvängningen är ett resultat av problemen i  mottagandet och frågor kring vad det här får för konsekvenser på sikt för Sverige, säger Nicklas Källebring.

Sedan frågan ställdes första gången har läget förändrats dramatiskt. Det påverkar givetvis resultatet. Att förorda ett minskat eller ökat flyktingmottagande betyder något annat i dag än vad det gjorde i februari.

– Det är faktiskt lite förvånande att efter det här året, med kanske 170.000 asylsökande, så säger var femte väljare att vi kan ta emot fler. Utifrån det är det kanske inte en så negativ opinion vi ser, säger Nicklas Källebring.

Att svenskarna skulle ha blivit mer avogt inställda till flyktingmottagande generellt finns det inget stöd för. I den mätning som genomfördes i oktober ställdes en rad öppna frågor som visade att många av dem som nu vill se färre flyktingar i grunden är för ett generöst flyktingmottagande.

– I de öppna svaren såg vi väldigt tydligt att det handlade mer om omtanke om flyktingarna än om nationalistiska resonemang. Man kan inte tolka det som att folk har blivit mer negativt inställda till flyktingar. Däremot anser man att det finns en begränsning. Så tolkar jag det, säger Nicklas Källebring.

Fortfarande är kvinnor och invånare i större städer mindre flyktingrestriktiva än genomsnittet. Men svängningen i opinionen har skett brett i flertalet väljargrupper. Också bland invånare i storstäder och kvinnor tycker ungefär hälften att Sverige ska ta emot färre flyktingar.

Även när det gäller utbildningsnivå syns samma mönster. LO-medlemmarna är mer restriktiva, men förskjutningen i opinionen har under hösten varit större bland TCO- och Saco-medlemmarna.

Vänsterpartiets och Miljöpartiets väljare skiljer dock ut sig. I båda partierna anser en majoritet att Sverige ska ta emot fler flyktingar.

– Det vi ser bland V och MP-väljare förklarar en del av spänningarna inom regeringen. De åtstramningar man har gjort under hösten står i  klar konflikt med vad en majoritet av MP-väljarna vill se, säger Nicklas Källebring.

Foto:

Fakta.

Hittills i år har 160.405 människor sökt asyl i Sverige. Under hela 2014 kom 81.301 flyktingar till Sverige. Rekordåret före 2015 var 1992 då kriget i före detta Jugoslavien ledde till att 84.014 människor sökte asyl i Sverige.

Just nu söker ungefär 2.800 personer i veckan asyl i Sverige. Under rekordveckorna i början av november kom cirka 11.000 människor till Sverige.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.