Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Migrationsverket: Försämrat säkerhetsläge i Afghanistan

Ännu ett blodigt terrordåd inträffade i Kabul på torsdagen.
Ännu ett blodigt terrordåd inträffade i Kabul på torsdagen. Foto: Massoud Hossaini

Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats ytterligare. Det slår Migrationsverket fast i en rapport som publiceras i dag, fredag.

Rapporten kommer dagen efter ännu ett blodigt terrordåd i Kabul, och kan påverka Sveriges asylbeslut framöver.

Stridigheterna mellan talibanstyrkor och regeringstrupper intensifieras. Det finns risk för ett gryende proxykrig i Afghanistan, där Ryssland kan stå mot USA. Terrorgruppen IS skapar stor oro – inte minst för den hazariska folkgruppen.

”Det troligaste scenariot är en fortsatt successiv försämring av situationen i landet”, skriver Migrationsverkets enhet för landanalys (Lifos) i sin rapport. Analysen har sammanställts efter en informationsinhämtningsresa som en av verkets analytiker gjorde till Afghanistans huvudstad Kabul i månadsskiftet april-maj, och bygger även på en mängd skriftliga källor.

I rapporten konstateras att över 11.000 civila dödats eller skadats under 2016 i stridigheterna i Afghanistan. Framtiden för landet målas i mörka färger, med stora inslag av osäkerhet.

”Risk finns också för att IS-krigare i Syrien och Irak försöker ta sig till Afghanistan när de nu pressas tillbaka från sina kärnområden där”, står det i rapporten.

Analysen blir del av underlaget när Migrationsverket ska bedöma när ett nytt rättsligt ställningstagande om Afghanistan behöver tas fram. Det rättsliga ställningstagandet blir vägledande för framtida asylbeslut som rör Afghanistan – exempelvis frågan om vilka områden det kan anses säkert att utvisa människor till.

Rapporten konstaterar att det finns lugnare delar av Afghanistan, men att i princip ingen provins längre är opåverkad av kriget.

Lifos, som står för rapporten, är en del av Migrationsverket som ska fungera som en oberoende kunskapsbank. Under fem dagar i Kabul intervjuade Lifos Afghanistananalytiker fler än tjugo representanter för olika organisationer med information om förhållandena i Afghanistan.

– Vi träffade exempelvis FN-organisationer och biståndsorganisationer, berättar analytikern, som av säkerhetsskäl vill vara anonym.

Resan gjordes tillsammans med Norges motsvarighet till Migrationsverket. De flesta intervjuerna skedde på en säker plats i Kabuls ambassadområde. Afghanistan anses så farligt att svenska UD sedan år 2006 avråder från alla resor till landet. Svenska tjänstemän bedöms inte kunna röra sig i landet utan en livvakt som skyddar dem, inte ens i huvudstaden Kabul.

– Vi gjorde vissa besök utanför ambassaden, exempelvis åkte vi till en FN-organisation. Men mestadels tog vi emot representanter för olika organisationer inne på ambassadområdet, berättar Migrationsverkets analytiker.

Hon följer kontinuerligt utvecklingen i Afghanistan från Sverige. Men det är viktigt att även resa till Afghanistan – inte minst för att kunna träffa afghanska källor.

– Vi ber uttryckligen om att få träffa just afghanska representanter för de organisationer vi möter.

Samma analytiker reste för ett år sedan till Afghanistan en liknande informationsinhämtningsresa.

– Läget har stadigt försämrats sedan dess. Framför allt märker man en större oro om vart landet är på väg, säger hon.

En del av den ökade oron i Afghanistan handlar om externa aktörer, som Ryssland och Iran, och allt fler rapporter om deras stöd till talibanrörelsen. Talibanerna kontrollerar stora delar av landet, även om de 34 provinshuvudstäderna fortfarande är i regeringens händer.

– Ryssland och Iran stöder talibanerna eftersom de bekämpar IS. Det är oklart exakt hur det här stödet ser ut, men det skapar helt klart oro för framtiden. Det finns rädsla för ett proxykrig där flera externa aktörer står mot varandra, säger Migrationsverkets analytiker.

Många afghaner som utvisas från Sverige till Afghanistan tillhör den hazariska minoriteten och är oftast shiamuslimer. IS närvaro och våldsdåd i Afghanistan är ett särskilt bekymmer för just shiamuslimer, eftersom anti-shia-attacker ingår i IS ideologi och strategi. Flera shiamoskéer i Afghanistan har bombats av IS det senaste året.

I torsdags kväll inträffade ännu en självmordsattack mot en shiamoské i Kabul. Minst fyra människor dödades. Terrorgruppen IS har tagit på sig dådet.

EU räknar med att runt 80.000 afghaner som fått avslag på sina asylansökningar ska återvända under de närmaste åren. Flera tusen av dessa finns i Sverige. Under 2016 och 2017 har drygt tusen afghaner som fått avslag i Sverige återvänt (se faktaruta).

När ett specialchartrat flygplan med tvångsutvisade afghaner från Sverige landade i Kabul den 31 maj hade ett stort terrordåd inträffat ett par timmar tidigare. 150 människor dödades.

DN intervjuade i förra veckan en av de tvångsutvisade på planet, Hamzeh Nouri. Han berättade att han sett avslitna kroppsdelar vid den enorma kratern efter sprängdådet, och sa att han kände sig som en bricka i ett svenskt politikerspel.

– Alla vet hur det är i Afghanistan. Krig och bomber. Politikerna vet också.

Under de senaste veckorna har ännu fler dött i nya terrordåd i Kabul. Sex människor sköts för ett par veckor sedan ihjäl när regeringsstyrkor öppnade eld mot demonstranter i Kabul.

Läs mer: Niklas Orrenius: Vi har en skyldighet att ta reda på vad som händer med Hamzeh

Migrationsverkets analytiker som besökte Kabul säger att hon inte vet så mycket om hur det gått för afghanerna som skickats tillbaka från Sverige.

– Det finns inte jättemycket uppföljning att ta del av. Det som sades till oss var att många försöker ta sig tillbaka till sina familjer. Många har ju familjer i Iran, och där finns det uppgifter om att de ofta tar sig till Herat, och därifrån försöker ta sig till Iran.

Den nyligen utvisade Hamzeh Nouri, som har en farbror i Iran, reste från Kabul till Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. Han skulle vilja försöka smuggla sig till Iran.

– Men det kostar 10.000 kronor och jag har inga pengar, säger Hamzeh Nouri till DN.

Migrationsverkets rapport om säkerhetsläget landar mitt i en diskussion där allt fler ifrågasätter om Afghanistan kan anses som ett säkert land att skicka människor till. Under lördagen planeras manifestationer mot utvisningarna på flera svenska orter.

Samtidigt fortsätter utvisningarna. Enligt uppgifter till DN planerar Kriminalvården att på söndag verkställa en tvångsutvisning till Kabul av en 18-årig man, som nu är inlåst på Migrationsverkets förvar i Åstorp.

Lifos - en del av Migrationsverket

Lifos är Migrationsverkets center för landinformation och landanalys, med 25 anställda på fyra kontor i landet. Lifos är tänkt att fungera som en oberoende kunskapsbank som levererar underlag och analyser till andra delar av Migrationsverket, som sedan fattar beslut i asylfrågor.

Analytikerna på Lifos följer situationen i länder som Afghanistan, Syrien och Eritrea både genom att studera rapporter samt besöka länderna på fact-finding-resor, då lokala kontakter knyts.

Lifos faktaunderlag spelar en viktig roll när Migrationsverkets rättsavdelning fattar rättsliga ställningstaganden om hur situationen i olika länder ska bedömas i asylärenden.

Lifos analyser och rapporter är tillgängliga för allmänheten och finns på webbplatsen http://lifos.migrationsverket.se.

Fler än 1. 000 har återvänt

Under 2016 återvände 892 afghaner som fått avslag på sina asylansökningar till Afghanistan. 21 av dem utvisades med tvång – vilket betyder att de inte får rätt till de 30.000 kronor i återvändandebidrag som Sverige ger till afghaner som återvänder frivilligt

Under 2017 har hittills 221 afghaner som fått avslag återvänt. 31 av dem utvisades med tvång.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.