Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Migrationsverket tackade nej till krisberedskap

Här tar sig en grupp flyktingar in i Serbien vid den makedonska gränsen. Över en miljon tog 2015 flyktvägen över Medelhavet för att ta sig till Europa.
Här tar sig en grupp flyktingar in i Serbien vid den makedonska gränsen. Över en miljon tog 2015 flyktvägen över Medelhavet för att ta sig till Europa. Foto: Armend Nimani AFP

Flyktingkrisen lamslog Migrationsverket förra året. Nu visar DN:s granskning att myndigheten vid flera tillfällen tackat nej till att bygga upp en fungerande krishantering.

– Vad jag känt till har inte det varit något uttalat intresse från Migrationsverket att gå med, säger utredningschef Lars Nicander vid Försvarshögskolan.

Texten är uppdaterad med ett förtydligande.

Sveriges allvarligaste kris 2015, flyktingkrisen, slog till med full kraft. Migrationsverket underskattade antalet flyktingar och överväldigades i september av massflykten. En bidragande orsak var att Migrationsverket saknade en förberedd krisorganisation. Detta trots att staten har regler om effektiv krisberedskap. Dessa omfattar 26 andra centrala verk och myndigheter, från Affärsverket Svenska Kraftnät till Tullverket. Kraven på krisberedskapen slås fast i en särskild krisberedskapsförordning.

Det innebär bland annat att krav på att ha ständig jour och att kunna växla om från att vara förvaltningsmyndighet till att bli en krisorganisation. Detta kallas hos flera myndigheter att inta stabsläge. Då startar en förberedd och övad krisledning som kan fatta snabba beslut, flytta om myndighetens personal och schemalägga så att den inte blir utarbetad. Så gjorde exempelvis Säkerhetspolisen vid det förhöjda terrorhotet i höstas. Tjänstemännen i krisorganisationen ska också tänka strategiskt framåt och samverka med andra myndigheter.

– För att komma med i krisberedskapsförordningen krävs att myndigheten själv vill det. Men det har vad jag känt till inte varit något uttalat intresse från Migrationsverket att gå med, säger utredningschef Lars Nicander vid Försvarshögskolan.

Andra källor uppger för DN att Myndigheten för samhällskydd (MSB) de senaste åren haft en dialog med Migrationsverket för att få med dem i krisberedskapen men att försöken rann ut i sanden.

– Nu har verkligheten bevisat att de borde ingå i krisberedskapsförordningen och vara en del av krisberedskapssystemet, säger Lars Nicander.

Massflykten till Sverige 2015 har varit exceptionell – men att sådana kriser skulle kunna skulle sätta samhället på svåra prov har förutsetts. Redan för tjugo år sedan, 1996, skrev den dåvarande statsministern Göran Persson (S) till riksdagen:

”Regeringen bedömer att en omfattande tillströmning av flyktingar och asylsökande till Sverige kan komma att utgöra stora påfrestningar för hela samhället”.

Massflykt av flyktingar likställdes 1996 med så allvarliga hot som terrorism, radioaktivt nedfall och andra svåra samhällsstörningar.

Som ett resultat av detta ingick Invandrarverket, senare Migrationsverket, i krisberedskapen. Men i början av 2000-talet ville Migrationsverket trappa ned beredskapen. Det var en ambitionssänkning som även Krisberedskapsmyndigheten (KBM) understödde.

2004 slog KBM fast att behovet av ”flyktingmottagning i stor skala” var ”nedtonat” på grund av det lugna säkerhetspolitiska läget. Dessutom hade flyktingarna från Balkankriget på 1990-talet kunnat tas emot ”inom ramen för de ordinarie processer och rutiner som finns för flyktingmottagning”. Slutresultatet blev att kraven på krishantering för Migrationsverkets försvann helt.

När Stefan Löfvens (S) regering tillträdde 2014 hade antalet flyktingar från Afrika och Syrienkriget ökat och Sverige deltog i EU:s gränsskydd Frontex. I ett regeringsbeslut den 27 november 2014 slog inrikesminister Anders Ygeman fast vikten av en god beredskap hos 26 myndigheter ”av central betydelse för samhällets krisberedskap”. Men i det underlag som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) lämnat till regeringen saknades Migrationsverket.

– Då hade vi inte med Migrationsverket. Sett i backspegeln tror jag att det hade varit klokt att ta med dem. Det är något vi tittar på nu, säger Svante Werger MSB:s informationsdirektör. Han vill inte föregripa hur MSB:s nästa lista till regeringen ska se ut.

Men det förefaller ganska självklart att Migrationsverket ska vara med tillsammans med de övriga 26 myndigheterna?

– Det är logiskt. Sett i ljuset av 2015 är det absolut rimligt att se det så. Om det hade varit med hade förutsättningarna varit större för att man hade diskuterat den här typen av scenarier och hur man skulle samarbeta. Det är inte osannolikt att det hade haft fördelar, säger Svante Werger.

I stället tvingades MSB och även Försvarsmakten att improvisera och rycka ut för att stötta Migrationsverket när krisen blev än mer akut från september månad.

– Det har varit ett stöd på Migrationsverkets villkor, men vi har försökt tydliggöra vad som krävs i utbildnings- och stödinsatser och hur man arbetar i stab och hur man snabbar på sina processer. Det hade varit bättre om det varit förberett och man tänkt igenom detta i förväg, självklart, säger Svante Werger.

En oklar fråga är vilken information om flyktingkrisen som regeringen fick. Om Migrationsverket omfattats av krisberedskapen hade det varit ålagt att informera om krisens utveckling och sina resurser att klara av den.

DN har sökt Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson och inrikesminister Anders Ygeman.

 

Förtydligande, 29 januari 17.03
I artikeln ovan står det att Migrationsverket saknade en förberedd krisorganisation vilket verket säger är felaktigt och missvisande. I en uppföljande text säger Migrationsverkets operative chef Mikael Ribbenvik:
– Vi har absolut en krisorganisation, både på operativ och strategisk nivå. Det kom många asylsökande inträffade både sommaren 2013 och 2014 och då aktiverade vi vår krishantering. Det gjorde vi också den här hösten, den 11 september 2015, säger verkets operative chef Mikael Ribbenvik.
Enligt honom införde Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson 2012 en krisledningsgrupp och andra åtgärder. Detta trots att verket inte omfattades av förordningen om krisberedskap.
Varför gick Migrationsverket inte in i den organisation som finns där man samverkar med de myndigheter som arbetar med skydd, undsättning och vård?
– Varför vi inte står med på den listan det vet jag inte. Det får du fråga MSB om.
Vill ni ingå i förordningen eller inte?
– Vi vill det. Vi har inga problem med att ingå i den, tvärtom. Det är jätteviktigt. Om det har funnits en motvilja i myndigheten så måste det ha varit tidigare. Jag känner inte till den, svarar Mikael Ribbenvik​.

Fakta.

I Sverige har 26 centrala myndigheter särskilt ansvar för krisberedskapen.

Det är till exempel Finansinspektionen, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Statens Geotekniska institut, Statens Veterinärmedicinska anstalt, Strålsäkerhetsmyndigheten och Säkerhetspolisen.

Det innebär att de måste uppfylla en rad krav för att ”förebygga, motstå och hantera kriser”:

Analys av risker och sårbarheter av allvarlig art inom sitt område. Bland annat av oväntade händelser,”situationer som kräver brådskande beslut och samordning med andra myndigheter” samt kan hota samhällsviktig verksamhet.

Utbildning och övning av personalen.

Särskilt ansvar att samverka med övriga myndigheter och med EU:s krishantering samt att öva med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Tjänsteman i beredskap dygnet runt, alltid.

Ledningsfunktion: En särskild ledningsorganisation som tar över och leder krisarbetet

Rapportering: Att hålla regeringen informerad om ”händelseutvecklingen, tillståndet, den förväntade utvecklingen och tillgängliga resurser” och vad man gjort.

Informationssäkerhet genom säkra ledningssystem som klarar it-angrepp.

Källa: Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap