Migrationsverket står fast vid att det inte pågår någon inre väpnad konflikt i Irak. Men de egna tjänstemännen vågar inte åka till Bagdad. När läget i staden skulle analyseras gick resan istället till Jordanien, eftersom Irak bedömdes vara för farligt.
- Säkerhetsläget gjorde att vi inte kunde åka dit, säger Joakim Hugoson, praxissamordnare och verksjurist på Migrationsverkets rättsenhet, som var med på resan.
Resan gjordes för ett par veckor sedan. Tanken var att tjänstemännen skulle skaffa sig en bättre bild av säkerhetsläget i Bagdad. Men eftersom staden bedömdes som alldeles för farlig gick resan istället till Jordanien, där de fick träffa diplomater och andra experter med kunskap om Irak.
- Vi lyckades inte ordna med en säker eskort från flygplatsen till Bagdad, säger Joakim Hugoson.
Även om alltså inte Migrationsverkets egna tjänstemän vågar resa till Bagdad anses det vara fritt fram för asylsökande irakier att åka tillbaka. Migrationsverket har hela tiden haft inställningen att det inte pågår någon intern väpnad konflikt i Irak. Det betyder att asylsökande irakier inte automatiskt har rätt att stanna i Sverige.
Bedömningen utgår från Genèvekonventionen, hävdar Migrationsverket. En avgörande faktor för hur begreppet ska tolkas är hur civilbefolkningen drabbas. Konflikten måste vara så intensiv att det framstår som otänkbart att återsända den asylsökande till landet. Annars är det ingen intern väpnad konflikt.
- Vi bedömer det inte som otänkbart att sända någon tillbaka till Bagdad. Riskerna varierar från fall till fall, beroende på vem man är och var man kommer ifrån. Därför ska varje ärende avgöras i en individuell bedömning, säger Joakim Hugoson.
Konventionen anger också att de väpnade grupperna i konflikten måste ha ett visst mått av territoriell kontroll.
- De väpnade grupper som strider mot de irakiska regeringsstyrkorna och de amerikanska styrkorna har ingen sådan kontroll. Det handlar inte om något traditionellt inbördeskrig, säger Joakim Hugoson.