Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Falsklarmet visar på stora brister i Sveriges beredskap

Foto: Nicklas Thegerström

Larmet som ljöd över Stockholms län på söndagskvällen avslöjar allvarliga brister i Sveriges beredskap och befolkningsskydd, kommenterar DN:s säkerhetspolitiska reporter Mikael Holmström.

Hur allvarlig är incidenten?

– Den är mycket allvarlig eftersom det falska utomhuslarmet visar på stora brister i Sveriges beredskap inför det oväntade. Tänk om det varit ett verkligt läge med gasläcka, terrorattack, radioaktivt utsläpp eller ett överraskade angrepp? Då är varje minut viktig för att vi, befolkningen, ska hinna inomhus och söka skydd – men också för att undvika rykten och panik.

– Larmet dånade ut genom tryckluftssirenerna 22.00 över hela Stockholms län på söndagskvällen. Något ”Faran över” från myndigheterna sändes däremot aldrig genom sirenerna.

Läs mer: Så här ska du göra när ”Hesa Fredrik” larmar

– DN:s redaktion blev först med att 22.06 på DN.se tala om att det var ett falsklarm. Den lugnande nyheten nådde 243.000 läsare, femfalt fler än normalt denna tid på söndagsdygnet. Men hur många av oss medborgare vet att Sveriges Radios (SR) kanal P4 är beredskapskanalen som man ska lyssna på vid larm? På P4 kom nyheten om falsklarmet 22.11, medan den dröjde på SR:s övriga kanaler.

– Telefonväxlar och webbsidor hos polis och SOS Alarm överbelastades. Så var det också med ”myndigheternas krisinformation”, krisinformation.se, där det dröjde till 22.49 innan beskedet om falsklarmet kom. För Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tog det nästan två timmar, till 23.55 att få ut ett besked. Den som letade på polisen.se fick vänta i över sju timmar, till 05.34, på klarhet.

Läs mer: Krisansvarig fick ingen information

Vet man vad som gick snett?

– Troligen ett rutinmässigt test hos larmföretaget SOS Alarm, där något gick fel. Allmänheten reagerade i stor utsträckning på larmet och tog det på allvar genom att söka information. Men sedan gick det snett i kontakten med myndigheterna. De är uppenbarligen är inte anpassade till dagens informationssamhälle där uppgifter – falska eller sanna – sprids blixtsnabbt. Internet, Twitter och Facebook är viktiga för att sprida korrekt information – men kan också sprida desinformation och misstro som leder till handlingsförlamning och/eller kaos.

Läs mer: SOS Alarm tar på sig ansvaret – ”Den mänskliga faktorn”

Kommer det att bli någon större utredning av händelsen?

– Just nu bara en internutredning hos SOS Alarm. Men händelsen visar hur förhastat det var att lägga ner hela det totalförsvar som Sverige hade under det kalla kriget. Där ingick ett psykologiskt försvar som såg till att det i telefonkatalogerna fanns sidorna ”Om kriget kommer....”. Det innebar att tydlig och lätt tillgänglig information fanns i stort sett i varje hem och på varje arbetsplats med upplysningar om vad larmsignalerna betyder och vad den enskilde ska göra vid larm.

– Dessutom fanns under det kalla kriget en tydlig ansvarsfördelning mellan olika myndigheter. Principen var att makt och ansvar följdes åt. Men hela civilförsvaret lades ner på 1990-talet. Idag finns Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – men namnet till trots har MSB inget operativt ansvar för vare sig skydd eller beredskap. Detta ligger i dag spritt på 40-talet olika myndigheter (och företag som SOS Alarm).

– I december ska politikerna och utredarna i Försvarsberedningen lägga fram en rapport om ett svenskt totalförsvar för krig, förslag som ska förverkligas från 2021. Det är bra – men vad alarmet på söndagskvällen visar är att vi i dag knappast har en fungerande beredskap ens i fredstid.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.