Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Miljardbelopp till integration lämnades tillbaka

Foto: TT

Arbetsförmedlingen har lämnat tillbaka mer än 1,8 miljarder kronor till statskassan som är öronmärkta för integrationsarbete. DN har granskat det senaste årtiondets stora integrationssatsning – ”etableringsreformen”. Facit: bara en bråkdel av dem som ingått i projektet har fått jobb utan statliga subventioner.

Sverige är ett av de EU-länder som är sämst på att integrera invandrare på arbetsmarknaden. År 2013 var 58 procent av de utrikesfödda sysselsatta, jämfört med 68 procent av dem som är födda i  Sverige. Siffrorna avser personer i  åldrarna 15 till 74 år. Bara tre andra EU-länder – Grekland, Spanien och Belgien – hade större skillnader, enligt siffror från det europeiska statistikorganet Eurostat.

Förhållandena är inte nya. En av det senaste årtiondets stora integrationssatsningar, den så ­kallade ”etableringsreformen”, syftar till att underlätta och påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden i Sverige. Den infördes i december 2010. En av åtgärderna har varit att föra över huvudansvaret för integrationen från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Alla nyanlända flyktingar och flyktingan­höriginvandrare erbjuds numera en personlig etableringsplan.

När reformen infördes fick Arbetsförmedlingen extra anslag av staten. DN kan i dag visa att myndig­heten, trots hög arbetslöshet, inte utnyttjat alla medel. Varje år lämnas hundratals miljoner kronor tillbaka till statskassan – pengar som är öronmärkta för integrationsarbete.

Förra året fick myndigheten närmare 1,9 miljarder kronor i anslag för ersättningar till etableringslotsar och ”insatser för vissa nyanlända invandrare”. 148 miljoner lämnades tillbaka till statskassan.

År 2013 lämnades 853 miljoner kronor tillbaka. Året dessförinnan fick Arbetsförmedlingen 900 miljoner kronor av staten, men mer än hälften – 456 miljoner kronor – lämnades tillbaka.

Pengar som staten fördelar till landets myndigheter får bara användas till det som det aktuella anslaget avser. I fallet med Arbetsförmedlingen går överskottet alltså tillbaka till staten. Sammanlagt rör det sig om cirka 1,8 miljarder kronor sedan 2011.

– Man kan konstatera att det handlar om väldigt mycket pengar. Samtidigt ser vi att andra delar av systemet, till exempel inom migrationsområdet, just nu efterfrågar ökade medel. Sett till helheten i systemet är det därför problematiskt att tilldelade medel inte används fullt ut, säger Emil Plisch, projektledare på Riksrevisionen.

Enligt Arbetsförmedlingen beror överskottet bland annat på att läget har varit ansträngt för landets arbetsförmedlare.

– Antalet inskrivna arbets- sökande per arbetsförmedlare har ökat. Det leder till att arbetsförmedlarna ägnar allt mindre tid åt varje arbetssökande. Det här påverkar våra planeringsförutsättningar och möjligheten för våra arbetsförmedlare att ta fram en individuell etableringsplan som är fylld med lämpliga insatser, säger Johan Nylander, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen.

Ett annat skäl är, enligt Johan Nylander, att regeringen initialt räknade med att de nyanlända skulle utnyttja Arbetsförmedlingens resurser fullt ut från första dagen, vilket inte blev fallet.

– Det har också varit svårt för Arbetsförmedlingen att tillhanda­hålla programinsatser för de nyanlända som bor på anläggningsboenden och som har fått en etableringsplan. De ligger ofta rent geografiskt på orter som är otillgängliga, exempelvis med långa resvägar, säger Johan Nylander.

Arbetslösheten bland utrikesfödda är hög. Skulle inte situationen förbättras om pengarna ni får används fullt ut?

– Man ska komma ihåg att det inte är något självändamål att fullt ut använda programanslaget. Huvudsyftet med etableringsuppdraget är att man får tillgång till aktiviteter och insatser som gör att man kommer närmre anställning och högre studier. I de flesta fall är en kombination av olika insatser lämplig där vissa innebär en kostnad på programanslaget medan andra inte gör det.

Arbetsförmedlingen räknar med att använda hela sitt anslag i år.

Förra året lämnade 6 736 personer insatserna i etableringsreformen. Av dem är det få som har fått jobb utan statliga subventioner. Tre månader efter att de lämnade etableringsreformen har fem procent ett arbete helt utan stöd. Åtta procent studerar och 16 procent har jobb som är helt eller delvis subventionerade. I den sistnämnda kategorin finns till exempel de så kallade nystartsjobben.

– Det är ett resultat som är gott, men vi är inte nöjda. Det finns flera utmaningar med etableringsuppdraget hos oss, men även hos andra samhällsaktörer. Dessa måste åtgärdas. Vi skulle vilja öka andelen personer som till exempel får tillgång och deltar i kompletterande studier på kommunal vuxenutbildning. Vi ser också ett stort behov av att personer ska få sin kompetens validerad och sina betyg översatta och bedömda tidigt i processen, säger Johan Nylander.

Hundratals anställs för att ersätta lotsar för nyanlända

• Etableringsreformen infördes av alliansregeringen i december 2010. Syftet är att underlätta nyanländas etablering i Sverige.

• En av åtgärderna var att flytta över huvudansvaret för integrationen från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Alla nyanlända flyktingar och flykting­anhöriginvandrare erbjuds en personlig etableringsplan.

• En etableringsplan ska i regel täcka 40 timmar per vecka. Den ska högst omfatta 24 månader, innehålla svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering, arbetsförberedande aktiviteter och/eller arbetsmarknadspolitiska program.

• Personerna i etableringsreformen har tidigare haft rätt till att välja en så kallad etableringslots vars uppdrag varit att hjälpa till med exempelvis kontakter, CV och jobb­ansökningar.

• Systemet med etableringslotsar skrotades abrupt i slutet av februari efter massiv kritik och stora problem med bland annat oseriös verksamhet, kriminalitet och mutor bland lotsföretagen. Men uppdraget att stötta och hjälpa nyanlända ligger kvar på Arbetsförmedlingen.

• I fredags meddelade Arbetsförmedlingen att den anställer egen personal för att ersätta det havererade systemet med lotsar. Flera hundra ska rekryteras för att hjälpa till med socialt stöd och arbetsmarknadsinformation.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.