Boverket ser just nu över om gränsvärdet för nya hus ska sänkas från dagens 200 becquerel per kubikmeter till 100 becquerel. Under året ska en ny studie göras för att ta redan på hur många liv som kan räddas av ett lägre gränsvärde – och till vilket pris.
Det är Världshälsoorganisationens, WHO, nya riktlinjer från i höstas som får de svenska myndigheterna att agera.
– Enligt en första uppskattning skulle det kosta 25 miljarder kronor att sänka värdena till 100 becquerel, men vi tror att den siffran i själva verket är ännu högre, säger Hans-Olof Karlsson Hjorth på Boverket.
Närmare en miljon bostäder i landet har värden som överskrider Världshälsoorganisationens nya riktlinjer. En femtedel av dessa är byggda i blå lättbetong. Det är dessa hus som får problem.
– De husen måste antagligen rivas för att nå ett gränsvärde på 100 becquerel, säger Hans-Olof Karlsson Hjorth.
Radon är cancerframkallande och en vanlig orsak till lungcancer. Fram tills radonet förbjöds byggdes 125 000 småhus och cirka 30 000 flerbostadshus i blåbetong.
Men att verkligen riva dessa hus innebär en enorm kostnad. Frågan som samhället måste ställa sig är om det är värt priset. Det kan gå att komma under gränsen utan att riva – men det skulle troligen kosta mycket pengar och dessutom kräva en mycket kraftig ventilation. Det stämmer inte överens med det långsiktiga målet att göra husen mer energisnåla.
Även Socialstyrelsen har satt i gång en översyn av sina riktvärden.
– Vi måste först och främst ta reda på hur många människor som är berörda, säger Michael Ressner på Socialstyrelsen.
Dagens regler innebär att alla småhusägare som har radonhalter över 200 becquerel kan söka bidrag för att bygga om sina hus. Däremot finns det inget tvång på att man gör det.
– Däremot är vårt riktvärde bindande för fastighetsägare till flerfamiljshus och bostadsrättshus, säger Michael Ressner.
Cancerfallen till följd av radon försvinner inte för att gränsvärdet på 200 becquerel är uppnått.
– Radon är aldrig harmlöst. Det är farligt ända ner till noll, säger Michael Ressner.
Enligt Gustav Åkerblom, radonexpert som jobbat med frågan i snart 30 år, är det inte första gången som rivning av radonhus diskuteras.
– Men det är förknippat med en väldigt stor kostnad. Hittills är det inget samhälle som har tagit på sig det, säger Gustav Åkerblom.
Många av radonhusen byggdes under det så kallade miljonprogrammet på 1960- och 70-talet. Under de närmaste åren måste en stor del av dessa bostäder ändå genomgå stora renoveringar och upprustningar.
– De faller snart för åldersstrecket ändå. Då är detta så klart ännu en sak att ta hänsyn till, säger Gustav Åkerblom.