Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Miljömärkning får svidande kritik

Den miljömärkta fisken i butikerna kommer ofta från överfiskade bestånd. Det hävdas i en ny forskarstudie som ger märkningssystemet svidande kritik.

I studien, som har utförts av tyska fiskebiologer, har man granskat en rad fiskbestånd där fisket blivit miljöcertifierat, det vill säga ansetts svara upp mot kraven på att vara uthålligt och inte skada bestånden på sikt.

Certifikaten ges av två organisationer, Marine Stewardship Council (MSC) och Friends of the Sea (FOS).

MSC:s märkning är den överlägset största på marknaden i Sverige och har förts fram av Världsnaturfonden (WWF) som ett sätt att få bukt med överfiskningen i världshaven.

Men enligt forskarna, som redovisar sina rön i tidskriften Marine Policy, fungerar systemet dåligt. Av 71 MSC-certifierade bestånd är 31 procent överexploaterade eller överfiskade och fisket kan knappast kallas för hållbart. Av bestånden som FOS-märkts är 19 procent överutnyttjade.

Det innebär att runt en fjärdedel av all miljömärkt fisk inte tagits upp på ett miljömässigt sätt.

Orsaken, enligt forskarna, är att miljöcertifikaten delas ut alltför frikostigt. Bedömningarna görs av miljökonsulter och företag som ”tänjt på regelverket”. Detta anses i sin tur bero på att det är fiskerinäringen som bekostar själva certifieringsprocessen. Korruption, med andra ord.

Forskarna påpekar samtidigt att miljömärkningen är bättre än att inte ha något certifieringssystem alls. Men de anser att systemet måste skärpas upp väsentligt.

På Världsnaturfonden (WWF) är man medvetna om att miljömärkningen har brister, och tycker att det är bra att den granskas på det här sättet.

– Det är inget hundraprocentigt system. Men meningen är att det successivt ska förbättras, och MSC är trots allt det mest tillförlitliga system vi har, säger Inger Näslund, ansvarig för fiskefrågor på WWF.

Hon säger att företagen och personerna som gör bedömningarna alltid kommer att vara en svag länk i kedjan.

– En del är noggranna och seriösa, andra kanske inte är det. Vi har påtalat att vi tycker att vissa av dem inte ska hålla på med certifieringar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.