Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Miljonsatsning på jämställd högskola misslyckandes

Foto: Marc Femenia

I stort sett bara kvinnor blir socionomer. IT-utbildningarna domineras av män.

Knappast någonting har hänt med snedrekryteringen till högskoleutbildningarna – trots att alliansregeringen satsade 47 miljoner kronor på ökad jämställdhet.

Nu tillsätter regeringen en expertgrupp för att bryta trenden.

– Könsstereotypa mönster i utbildningsvalen består, vilket i ett senare skede kan kopplas till vår könsuppdelade arbetsmarknad. Förändringarna går för långsamt, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Den nationella expertgruppen ska rapportera sina slutsatser inom ett år. Arbetet måste leda fram till konkreta förslag och reformer inom högskolan, enligt Helene Hellmark Knutsson.

Tidigare statliga satsningar för att bryta de könsbundna valen till högskolan har varit nästintill resultatlösa.

– Förändringarna är väldigt tröga. Könsbundna studieval är en långvarig, ihärdig problematik, inte bara i Sverige, säger Liisa Husu, professor i genusvetenskapsforskning vid Örebro universitet.

Jämställdhetssatsningarna kritiseras för att vara kortsiktiga.

– Under mina 20 år i fältet har jag sett flera delegationer och expertgrupper ta sig an frågan, men det har inte ändrat grundproblemen nämnvärt. Det som saknas är inte kunskap i sig nämligen, utan ett tydligt mandat att föreslå framåtsiktande reformer som i grunden gör upp med könsbundna studieval, säger Fredrik Bondestam, forskningssamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning.

Ambitionen för den nytillsatta expertgruppen är att leverera långsiktiga förslag.

– Vi vill föra en kunskapsbaserad politik som gör skillnad på riktigt. Vi ska vara noggranna med att följa upp att arbetet går framåt, säger Hellmark Knutsson.

Är det verkligen mer kunskap som behövs?

– Det är viktigt för mig att få den samlad från experter, med forskningsunderlag och konkreta erfarenheter från samhället i stort.

De senaste 17 åren har jämställdheten inte förbättrats på många utbildningar i Sverige.

Fler än 8 av 10 som studerar till socionom, sjuksköterska och studievägledare är fortfarande kvinnor. Förhållandet vid data- och it-utbildningarna är omvänt, nio av tio studenter är män.

Några undantag finns: bland brandingenjörsstudenter har antalet kvinnor ökat till en tredjedel.

När alliansregeringen för fem år sedan satsade 47 miljoner kronor för att öka jämställdheten i högskolan fick Delegationen för jämställdhet i högskolan uppdraget att fördela pengarna.

Efter att högskolorna ansökt, spreds pengarna på 37 projekt inom olika områden.

Trots att de könsbundna studievalen var ett av flera prioriterade områdena kom ytterst få projekt att inledas på området, visar en rapport från Universitets och högskolerådet. (UHR)

De åtta miljoner kronor som gick till projekt för att motverka snedrekryteringen gav i flera fall inga resultat.

Alliansregeringens jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) – som tillträdde posten 2013 – anser att den tidigare delegationen för jämställdhet i högskolan gjorde ett viktigt arbete.

– De fördelade projektmedel till högskolorna baserat på de jämställdhetsprojekt högskolorna ville göra. Det är klart att man kunde önska att fler hade valt att arbeta just med könsbundna val. Från vissa saknades kanske intresset men man får också väga in att snedrekryteringen är en komplex fråga.

Var det ett problem att satsningarna var frivilliga för högskolorna?

– Alla projekt handlade om jämställdhet i högskolan. Det var bra och angeläget. Det behöver göras mer när det gäller de könsstereotypa valen och det bör ingå i alla högskolors jämställdhetsuppdrag, säger Arnholm.

På uppdrag av Nordiska Ministerrådet genomförs under 2015 en nordisk kartläggning av satsningar för att få fler kvinnor att söka sig till de teknisk-naturvetenskapliga utbildningarna.

Hugo Lindqvist

hugo.lindqvist@dn.se


Nyhet. Ojämställd utbildning ska leda eleverna rätt


Studie- och yrkesvägledare kan tidigt hjälpa elever till ett jämställt högskoleval.

Samtidigt domineras deras egen utbildning av kvinnor.

– Det borde kunna vara ett jämnt fördelat yrke, säger studenten David Spak som är en av fyra män i en klass på 21 elever.

De tydligt könsbundna valen till landets högre utbildningar kan delvis bero på brister i studie- och yrkesvägledningen för ungdomar i tidig ålder. Det kan innebära ökad risk för att sociala mönster upprepas i elevernas gymnasieval och livsval, visar forskningen.

– Därför är det viktigt att studie- och yrkesvägledarna utbildas med genusperspektiv. Undersökningar visar att de tenderar att förstärka könsroller och andra saker som social bakgrund till exempel, säger Aleksandra Sjöstrand, utredare vid Universitets- och högskolerådet (UHR). Läs hela artikeln

Adam Lundberg

adam.lundberg@dn.se

 


Fördjupning:

Quiz. Är du redo för högskolan? Testa dina kunskaper i orddelen från högskoleprovet hösten 2014 här

Debatt. "Sverige har förlorat ledartröjan i jämställdhet" Det är dags att utmana bilden av Sverige som ett jämställdhetens ­paradis, skriver ­regeringens särskilda utredare Läs hela debattartikeln

Ledare. Peter Wolodarski: Pojkarnas problem blir också samhällets problem. Utbildningsvärlden tas över av flickor och kvinnor. Hur man än mäter gör de bättre ifrån sig än pojkar och män. Läs hela ledaren

Statistik Utvecklingen för de mest ojämställda utbildningarna

Barnmorska - 99 procent kvinnor/1 procent män (2014) - 99 procent kvinnor/1 procent män (2009) - 99 procent kvinnor/1 procent män (1997)

Tandhygienist - 95 procent kvinnor/5 procent män (2014) - 93 procent kvinnor/7 procent män (2009) - 94 procent kvinnor/6 procent män (1997)

Logoped - 91 procent kvinnor/9 procent män (2014) - 90 procent kvinnor/10 procent män (2009) - 95 procent kvinnor/5 procent män (1997)

Socionom - 85 procent kvinnor/15 procent män (2014) - 85 procent kvinnor/15 procent män (2009) - 81 procent kvinnor/19 procent män (1997)

Studie- och yrkesvägledare - 84 procent kvinnor/16 procent män (2014) - 90 procent kvinnor/10 procent män (2009) - 82 procent kvinnor/18 procent män (1997)

Sjöingenjör - 0 procent kvinnor/100 procent män (2014) - 0 procent kvinnor/100 procent män (2009) - 4 procent kvinnor/96 procent män (1997)

Officer - 14 procent kvinnor/86 procent män (2014) - 11 procent kvinnor/89 procent män (2009) - Finns inte för 1997

Skogstekniker - 16 procent kvinnor/84 procent (2014) - 20 procent kvinnor/80 procent män (2009) - Finns inte för 1997

Skogsmästare - 20 procent kvinnor/80 procent män (2014) - 11 procent kvinnor/89 procent män (2009) - 2 procent kvinnor/98 procent män (1997)

Högskoleingenjör - 25 procent kvinnor/75 procent män (2014) - 25 procent kvinnor/75 procent män (2009) - 24 procent kvinnor/76 procent män (1997)

Civilingenjör - 30 procent kvinnor/70 procent män (2014) - 27 procent kvinnor/73 procent män (2009) - 24 procent kvinnor/76 procent män (1997)

Källa: Universitetskanslerämbetet

Fakta. Jämställdheten i Sverige

Sverige ligger i topp för jämställdhet bland EU:s medlemsländer, visar Europakommissionens jämställdhetsindex.

På arbetsmarknaden placerar sig Sverige först på 8:e plats i jämställdhet. Placeringen beror bland annat på könssegregering inom områdena utbildning, sjukvård och socialt arbete.

I Sverige arbetar 43,7 procent av kvinnorna och 10,7 procent av männen inom dessa områden.

Läs hela EU:s rapport och grafik över jämställdhet här

Källa: Eige, Nationella Sekretariatet för genusforskning på Göteborgs universitet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.