Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Ministern: Sverige klarar integration

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) tycker att domedagsstämningen i debatten om invandrarna och jobben går till överdrift. ”Det finns en stark efterfrågan på arbetskraft inom väldigt många yrken, inte bara för högutbildade”, säger hon.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) tycker att domedagsstämningen i debatten om invandrarna och jobben går till överdrift. ”Det finns en stark efterfrågan på arbetskraft inom väldigt många yrken, inte bara för högutbildade”, säger hon. Foto: Beatrice Lundborg

De kommande åren ska mer än 100.000 nyanlända flyktingar ut på arbetsmarknaden. Experter varnar för att dålig integration kan leda till social kris i Sverige.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson köper inte den beskrivningen. ”Jag tycker ibland att man överdriver”, säger hon i en DN-intervju.

Under förra året sökte 163.000 människor asyl i Sverige. I slutet av förra året kom också ett pärlband av rapporter om vilken utmaning flyktingkrisen kommer att innebära för den svenska arbetsmarknaden och i förlängningen för hela samhället.

Ansedda Finanspolitiska rådet varnar för att fortsatt dålig integration kan leda till social kris i Sverige. Arbetsförmedlingen befarar att vi går mot en ökad tudelning av arbetsmarknaden.

Det statsråd som har huvudansvaret för att fixa integrationen, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, tycker att debatten har blivit för dystopisk. En linje hon återkommer till gång på gång när DN träffar henne.

– Det är klart att det är en utmaning, men jag kan ibland tycka att debatten blir nästan som en domedagsdiskussion, som om det inte kommer att gå. Det är klart att det kommer att göra, säger Ylva Johansson.

Senare under intervjun säger hon:

– Jag tycker ibland att man överdriver. Ja, man ska varna. Ja, det finns anledning att vara orolig för en hel del. Men det finns ingen anledning att vara uppgiven.

Foto: Beatrice LundborgYlva Johansson menar att man ska vara försiktig med prognoser, och säger att ekonomi och arbetsmarknad oftast utvecklas på ett annat sätt än vad samtiden tror.

– Man tror nästan alltid att ett visst läge bara kommer att extrapoleras. Men det är nästan aldrig som det händer. Arbetsmarknaden är dynamisk och den förändras väldigt snabbt, säger hon.

Gapet mellan inrikes och utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden är mycket stort. Bland personer födda i Sverige är 5,1 procent arbetslösa, en nivå som anses vara mycket låg. Bland utrikes födda är 15,9 procent arbetslösa och bland människor födda i Asien och Afrika är mer än en femtedel utan jobb.

Under 2016 och 2017 kommer enligt prognoserna ytterligare 102.000 människor ut på arbetsmarknaden, en ökning som helt beror på att många flyktingar sökt sig till Sverige de senaste åren.

Arbetsmarknadsministern menar att det trots allt finns anledning att vara optimistisk.

– Sverige har en väldigt stark tillväxt och en stark tillväxt av nya jobb. Det finns en stark efterfrågan på arbetskraft inom väldigt många yrken, inte bara för högutbildade utan också yrken med lägre kvalifikationskrav, säger Ylva Johansson.

Är inte risken uppenbar att klyftan mellan inrikes och utrikes födda ökar de kommande åren?

– Risken finns, men det är inte alls självklart. Det har varit en låg ambitionsnivå när det gäller att få nyanlända i arbete. Det är en snittid på sju år innan hälften är i arbete. Det är orimligt lång tid.

Hur lång tid ska det ta?

– I normalfallet tycker jag att det ska gå på två år. Sedan kommer vi att ha individer med särskilda svårigheter men om du inte har några särskilda hinder tycker jag att två år är en rimlig tid.

Den absolut mest omdebatterade frågan på integrationsområdet just nu är lägstalönerna. Från flera håll kommer krav på lägre ingångslöner för okvalificerade jobb. Bland dem som vill ha lägre ingångslöner finns inte bara intresseorganisationer som Svenskt Näringsliv utan även Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet.

Men regeringen är alltjämt kallsinnig.

– Jag har varit ganska länge i politiken och jag kommer ihåg när politiker försökt att fiffigt tänka ut vad som borde ske med lönebildningen och på olika sätt försökt intervenera. Och ärligt talat har det aldrig funkat, säger Ylva Johansson.

Hon menar att lönekostnaden spelar roll, men förordar i stället den modell som finns i dag där företag får lönesubventioner för att anställa enskilda individer. Däremot är hon öppen för att på andra sätt stimulera enklare jobb.

– Jag tror ändå att man kan säga att rutjobben blev en förhållandevis effektiv subvention eftersom det var jobb som inte utfördes eller utfördes svart.

Ändå har ni sänkt taket, vilket exempelvis Arbetsförmedlingen är emot?

– Det är väldigt få som går över taket. Det som kommer att påverka antalet är den vidgning av rut som vi förbereder. Breddning av rut är viktigare än taket.

Huvudspåret för Ylva Johansson och regeringen är utbildning och en bättre matchning på arbetsmarknaden.

– Har du dålig utbildningsnivå så slår det hårt. Jag är verkligen förvånad över att man inte satsat mer på utbildning när det är en så viktig del. I dag i etableringsuppdraget så är det 0,5 procent som deltar i utbildning utöver svenskstudier. Det är väldigt lågt, säger Ylva Johanson (se rättelse längst ned i artikeln).

Hur stor andel borde studera?

– Det räcker inte med en tiodubbling. Vi kanske borde ligga på 25–30 procent. Där någonstans vore det rimligt att ligga.

Däremot förkastar Ylva Johansson den traditionella modellen där personer utan grundskoleutbildning först ska läsa i kapp innan de kan få en yrkesutbildning. I dag har ungefär hälften av de nyanlända bristfällig utbildningsbakgrund.

– Vi måste bygga vägar där du kan läsa yrkesutbildningar i kombination med att du läser andra ämnen på grundskolenivå. Det ska exempelvis gå att läsa till vårdbiträde innan du klarat hela grundskolan, säger hon.

– Det är inte rimligt att tro att den som har väldigt låg utbildningsnivå först ska ta sig igenom hela grundskolan och sedan klara en gymnasieutbildning innan man får börja jobba. Så kan vi inte ha det.

Hur lång tid tar det innan ett sådant system är på plats?

– Det går att göra i dag eftersom kommunerna får göra det. Gör de inte det får vi stimulera det. Det här kan vi inte vänta så länge på, det måste börja funka inom något år.

Ylva Johansson vill även se fler riktigt korta utbildningar. Till detta har hon hämtat inspiration i bland annat Storbritannien.

– Traditionellt har vi utbildat till ett yrke. I Storbritannien är utbildningarna mycket kortare för att rusta för ett specifikt jobb, även om det är ett jobb som inte kräver yrkesutbildning. Det kan handla om en eller två veckor, säger hon.

Enkla jobb och ett mer flexibelt utbildningssystem räcker dock inte. Ylva Johansson är bekymrad över bostadssituationen. Hon tror också att det krävs attitydförändringar hos arbetsgivare och hos människor i allmänhet, i synnerhet när det gäller språkfrågan. De senaste decennierna har det varit för stort fokus på svenskkunskaper.

– Vi är ibland lite snåla när det gäller svenska språket. Ibland känns det som att svenska sätts upp som ett hinder – det blir viktigt att kunna svenska även i yrken där det kanske inte behövs. I traditionella invandrarländer är man van vid att språket kan låta på många olika sätt.

Fakta.

Under perioden 2008 till 2014 växte arbetskraften i Sverige med 210 000 människor. Utan invandring hade arbetskraften i Sverige minskat under samma period. Under 2015 ökade arbetskraften med 35 000 människor, enligt Arbetsförmedlingen. Under 2016 och 2017 väntas arbetskraften utökas med 42 000 respektive 60 000 personer.

Arbetslösheten fjärde kvartalet 2015 (procent)

Totalt: 7,2

Inrikes födda: 5,1

Utrikes födda: 15,9

Födda i Asien: 23,3

Födda i Afrika: 28,9

Källa: SCB, AKU

Fakta. Allianspartiernas förslag

De senaste månaderna har allianspartierna kommit med en rad olika förslag hur fler nyanlända ska få jobb.

Moderaterna

Vill ha en ny anställningsform, ”förstajobbet-anställning”. Anställningsperiod i 18 månader som ska gälla unga under 23 år och nyanlända de första fem åren. Jobbet ska innehålla utbildning. Det ska finnas förstajobbet-anställningar på hela arbetsmarknaden, även i företag som saknar kollektivavtal.

Kristdemokraterna

Har en modell som kallas introduktionsanställningar. 75 procent ska vara arbete, 25 procent utbildning. Lönen ska därför vara 75 procent av kollektivavtalet eller mer. Anställningen kan gälla i fem år, men inte i jobb som kräver eftergymnasial utbildning eller har en kollektivavtalad lön på mer än 22 000 kronor.

Liberalerna

Förordar startjobb med ett lönespann på mellan 14 000 och 16 000 kronor per månad. Varken arbetsgivaravgifter eller kollektivavtalade försäkringspremier ska betalas. Jobben ska vara öppna för nyanlända de första fem åren och unga under 23 år. L vill lagstifta om parterna inte kommer överens.

Centerpartiet

Vill att parterna sluter ett avtal direkt riktat mot nyanlända. Det ska göra det möjligt att anställa med betydligt lägre ingångslöner än i dag. Staten ska bidra med sänkt inkomstskatt och arbetsgivaravgift upp till en viss nivå. Kommer parterna inte överens vill Centerpartiet lagstifta.

Rättelse 2016-02-12 11:30
Ylva Johansson säger i intervjun att 0,5 procent av personerna i etableringsuppdraget deltar i utbildning utöver svenskstudier. Hon vill korrigera uttalandet, den verkliga siffran är 5 procent.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.