Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Ministern: Vi behöver hugga ner mer skog

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) anser inte att det behövs ekonomisk stimulans för att styra skogsbruket mot en skonsammare avverkning.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) anser inte att det behövs ekonomisk stimulans för att styra skogsbruket mot en skonsammare avverkning. Foto: Erich Stering
Avverkningen av skog kommer att öka under de närmaste åren. Kalhyggen utgör inget problem. Bidrag för mer skonsam avverkning behövs inte. Det säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i en DN-intervju.

– Vi har möjlighet att ytterligare öka uttaget. Det behöver vi göra om vi ska fortsätta att ersätta fossila bränslen som drivmedel, säger Eskil Erlandsson efter reportageserien ”Skogen vi ärvde” av Maciej Zaremba i DN Kultur.

Artikelserien skildrar hur lätt det är att få klartecken att kalhugga skog. En skogsägare behöver bara göra en anmälan till Skogsstyrelsen. Om myndigheten inte har några invändningar inom sex veckor är det bara att inleda avverkningen.

Den proceduren finns det ingen anledning att ändra på, anser Erlandsson.

– Den har ju provats i olika utredningssammanhang och funnits fungera hyggligt väl, säger han.

Är den tillräckligt bra?

– Ja, annars hade jag ju gjort någonting åt den, säger den centerpartistiske ministern som haft ansvar för skogen sedan han tillträdde efter valet 2006.

Han gör enbart positiva associationer när DN visar bilden från Maciej Zarembas artikelserie – hur börsbolaget Stora Enso avverkat skog ända in på husknuten i värmländska Storfors.

– Då tänker jag på att skogen betyder väldigt mycket för hundratusentals människor och deras arbete.

Han betonar att det kommit tre nyttigheter ur den hårt avverkade skogen: klimatsmart energi, en förnybar produkt i form av byggmaterial och möjlighet att tillverka pappersmassa som förmodligen till stora delar har gått på export.

Skulle det inte vara bättre med en annan mer skonsam typ av avverkning?

– Det beror på vilken biotop det är. För vissa typer passar kontinuitetsskogsbruk och på andra marker är det bäst att ha trakthyggesbruk som vi haft under några generationer nu.

Eskil Erlandsson menar att svenska folket ska ställa in sig på ännu större avverkning av skog under de närmaste åren. Han pekar på siffror som visar att skogen växer med drygt 100 miljoner kubikmeter om året, medan avverkningen är omkring 80 miljoner kubikmeter.

– Vi är ju jätteduktiga i Sverige att använda skogsråvara som bränsle, men här är ytterligare att göra. Nu börjar ju också kemiindustrin att efterfråga biomassa för att i deras produktion ersätta de oljeprodukter som de i dag till stora delar använder till de produkter som de producerar.

Men då är väl slutsatsen att man får vänja sig vid fler kalhyggen?

– Det behöver det ju inte vara. Möjligheten finns ju att bedriva andra typer av skogbruk som kontinuitetsskogsbruk. Det är inget som hindrar skogsägaren att göra det.

Erlandsson avvisar förslag från Miljöpartiet om att ge ekonomiskt bidrag till skogsägare som väljer en skonsam gallring i stället för att kalhugga. Det är äganderätten som gäller, menar ministern.

– Du som ägare har en frihet att använda den brukningsmetoden om du så önskar och vill.

Några ytterligare bidrag till naturreservat behövs inte heller, anser Erlandsson som dock tycker att det finns för många kalhyggen ”på vissa ställen”. Som exempel tar han vid byar, bostadshus, skolor och idrottsanläggningar.

– Där ska man kanske vara något mer försiktig med trakthyggesbruk, säger han.

Men han vill inte göra något åt problemet.

– Nej, jag tycker inte att jag ska ingripa i någons ägande.

Men Centerpartiet driver till exempel aktivt en politik för personbilar som påverkar både bilköpare och bilindustrin där ni av miljöskäl gynnar en viss typ av bilar. Varför har ni inte samma syn på skogen? Varför vill ni inte ekonomiskt stimulera ett kontinuitetsskogsbruk?

– Lagstiftningen tillåter dig att tillämpa olika brukningsmetoder. Vi har gett dig frihet att använda den typ som du tycker är mest lämpad.

Erlandsson är själv skogsägare hemma på fädernegården Stackarp i småländska Torpa. Sin egen skog fick Eskil Erlandsson delvis förstörd av stormen ”Gudrun” 2004. Han tvingades kalhugga skog som egentligen inte vuxit färdigt.

– Tyvärr tvingades jag göra enorma uttag.

Kan du tänka sig att framöver kalhugga din egen skog?

– Hos oss är trakthyggesbruk det normala. Men det är klart att runt husen och byggnaderna är man är lite mer försiktig. Jajamen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.