Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Ministern: Vi håller på att höja Sveriges militära förmåga

Foto: Magnus Hallgren

Den pågående upprustningen av försvaret och ett ökat samarbete med olika länder och organisationer kommer att stärka Sveriges försvar. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en kommentar om svenskarnas låga förtroende för försvarsförmågan i DN/Ipsos undersökningen.

– Vi håller på att höja den militära förmågan genom försvarsbeslutet. Det är ett sätt att möta den omvärldsförändring som vi ser, men det är också en signal på att vi tar den nya situationen på allvar. Det är också en signal till våra samarbetspartners att vi bidrar till ökad militär säkerhet, säger Peter Hultqvist.

År 2015 gjorde fem av de politiska partierna upp om att öka försvarsanslagen: regeringspartierna S-MP samt tre av allianspartierna M, C, KD. Det innebär att försvaret fram till 2020 får 17 miljarder kronor.

Men trots riksdagens beslut ”att stärka den svenska försvarsförmågan”, visar DN/Ipsos undersökning att förtroendet för försvaret är lågt hos medborgarna. Två tredjedelar av svenskarna litar inte på att Sverige kan försvara sina gränser.

Läs mer: Svenskar litar inte på försvarets förmåga

Peter Hultqvist menar att effekten av åtgärderna inom försvaret ännu inte har fått genomslag, vilket kan vara en förklaring till förtroendekrisen. Att öka anslagen ännu mer anser han därför inte vara nödvändigt.

– Det är effektivare att fullfölja det beslut som riksdagen har fattat och vi jobbar intensivt med de här frågorna. Men saker sker inte över en natt. Det är komplexa system och övningverksamheter som tar tid att stärka upp. Sedan tillkommer personal- och infrastruktursituationen, säger han.

Samtidigt är det postitivt att svenskarna inser vikten av att öka den militära förmågan, menar försvarsministern.

– De åtgärder som vi har vidtagit är sådana som i förlängningen kan leda till ett ökat förtroende och vi har jobbat hårt för det under våra två år i regeringsställning, säger Peter Hultqvist.

Läs mer: Ewa Stenberg: Oroade väljare får inga svar om säkerhetspolitiken

Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden med ett ökande antal konflikter och hotet från Ryssland har gjort att fler svenskar ställer sig postitiva till ett Natomedlemskap, enligt DN/Ipsos.

Men där är det fortsatt nej från regeringen. Ett medlemskap i försvarsalliansen skulle leda till ökade spänningar i Sveriges närområde och sätta press på Finland, menar Hultqvist. I stället förespråkar försvarsministern mer militära samarbeten över nationsgränsen och bibehållen alliansfrihet.

– Vi samarbetar med andra länder i militära övningar och med informationsutbyte. Men vi markerar ingen offensiv position utan ligger kvar med vår militära alliansfrihet och vill att Sverige ska respekteras med sin suveränitet, säger försvarsministern.

På DN Debatt framförde Kristdemokraterna nyligen krav på att uppdatera försvarsbeslutet med mer pengar och upprustning. Men även krav på ett Natomedlemskap, vilket samtliga allianspartier förespråkar.

– Sverige är ett litet land och kan inte på egen hand anta utmaningen om hotet från stormakter, säger Allan Widman (L), ordförande i riksdagens försvarsutskott.

Allan Widman är kritisk till regeringens inställning om alliansfrihet och anser att Sveriges nuvarande militära samarbeten inte innehåller några försvarsgarantier och endast gäller i fredstid.

– Vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt ingemansland och det är en mycket bekymmersam sits. Det leder fram till slutsatsen att vi måste få hjälp av andra och det finns inga andra än Nato, säger han.

I förhandlingarna om försvarsuppgörelsen valde Liberalerna att hoppa av eftersom partiet ansåg att anslaget till försvaret var för litet.

– För oss var det helt uppenbart att försvarsbeslutet var underfinansierat. Pengarna skulle inte räcka till det som var beställt och det fick oss att hoppa av. Sedan dess har det säkerhetspolitiska läget försämrats ännu mer, säger Allan Widman.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.