Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ministern vill hålla registret stängt för brottsutredningar

Gabriel Wikström (S)
Gabriel Wikström (S) Foto: Magnus Hallgren

Det blir ingen utökad möjlighet för till exempel polisen att få tillgång till den uppmärksammade PKU-biobanken, där blodprover från nyfödda samlas. Det säger minister Gabriel Wikström (S).

– Vårt syfte är inte att öppna biobanken för att använda i brottsbekämpning i högre grad än i dag, säger folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström (S) till DN.

Polisens möjlighet att använda sig av PKU-biobanken, som består av blodprover från alla barn födda 1975 och framåt, har blivit en kontroversiell fråga. Föräldrar har låtit prover från sina nyfödda föras in i banken och det tillhörande registret under förutsättning att dessa endast ska användas i forskningssyfte och för att identifiera sjukdomar. I dag finns miljontals prover i banken.

Tidigare i år tillsatte regeringen en utredning för att bland annat undersöka om polisen ska få större möjligheter att använda sig av registret vid bekämpning av grova brott – ett scenario som möttes av kritik och rädsla för vad ett mer öppet register skulle kunna innebära. Utredningen är inte klar.

– Vi ville göra en ordentlig analys av de för- och nackdelar som finns med dagens ordning, säger Gabriel Wikström.

Skulle resultatet i stället kunna bli att man helt stänger möjligheten att använda registret i något annat syfte än vad som var meningen från början?

– Vi får se vad utredningen visar, men det vi kan säga med säkerhet i dag är att jag inte kan se att den fortsatta hanteringen kommer att innebära ett försvagat skydd för biobanken, säger Gabriel Wikström.

När utrikesminister Anna Lindh mördades 2003 begärde polisen tillgång till biobanken och lyckades därigenom fastställa identiteten på hennes mördare, Mijailo Mijailovic. Det hela möttes dock av starka protester från bland annat sjukvården. Nästa gång polisen ville ta del av uppgifter ur registret, i samband med jakten på Hagamannen i Umeå 2006, blev det stopp. Karolinska universitetssjukhuset, där proverna förvaras, vägrade att lämna ut information och i dag krävs domstolsbeslut för tillgång. Anna Lindh-mordet är den senaste gång som biobanken använts av polis.

Lene Sörensen, biträdande ansvarig för PKU-biobanken, säger att de nya uppgifterna gör henne lättad.

– Det är bra att ministern förtydligat att man inte avser öppna biobanken. Syftet med den är inte att den ska användas polisiärt, säger hon.

Regeringens utredning har fått konsekvenser. Under de drygt två månader som gått sedan utredning blev känd har många personer hört av sig till biobanken och velat ta bort sina prover, något som är mycket negativt, säger Sörensen.

– Ett blodprov från ett nyfött barn är unikt, det går inte att ersätta i efterhand. Om många skulle plocka bort sina prover blir det ett mindre underlag för forskning.

Men det kan också innebära problem för den enskilde individen om den blir sjuk, då det finns vissa sjukdomar som är mycket svåra att diagnosticera senare i livet utan tillgång till det tidiga blodprovet.

Riksdagsledamoten Mats Pertoft (MP), som nyligen lyfte PKU-biobanken i en fråga i riksdagen, är nöjd:

– PKU-registret kommer alltså inte att kunna användas i syfte att lösa kriminella frågor mer än det görs i dag och i dag görs det inte, direkt. Det kommer alltså inte att bli sämre, säger han.

Lika optimistisk är inte en av de skarpaste kritikerna till att öppna banken för polisiärt användande, kriminologiprofessorn Janne Flyghed vid Stockholms universitet.

–  Det här registret har ju folk lämnat information till med löfte om att den inte ska lämnas vidare, säger han.

Flyghed menar att den snäva möjlighet till tillgång som ändå finns kvar skulle kunna komma att omvärderas radikalt i en situation där Sverige utsätts för något extremt, till exempel ett terrordåd.

–  Man har ju gjort ett undantag i ett extremt fall tidigare.

Garantier om rättssäkerhet och integritet som getts i en stabil situation kan lätt falla i akuta situationer, menar han.

– Då är man ju rädd för att det ska hända i det här fallet. Och om reglerna ändras är det lätt att det nya sättet att se på saker normaliseras, säger han.

– Det hade varit bra om ministern i stället sagt ett definitivt nej.

Regeringen kommer att fatta sitt formella beslut efter att utredningen är klar i slutet av 2017 och förslaget skickats ut på remiss till berörda parter.

Fakta. Prover från nyfödda har sparats i 40 år

PKU-registret startades för att spåra ämnesomsättningssjukdomen fenylketonuri (PKU), en ärftlig, medfödd ämnesomsättningssjukdom som orsakas av brist på ett enzym och som utan behandling kan orsaka allvarlig hjärnskada.

PKU-prov började tas på alla nyfödda redan 1965 men först från 1975 finns alla prov sparade.

Efter analyser sparas proverna i en biobank, PKU-biobanken, och uppgifterna i en databas, PKU-registret, på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

I dagsläget är syftet med registret och biobanken att spåra 24 behandlingsbara sjukdomar som kan får allvarliga konsekvenser om de förblir oupptäckta, samt att bidra med underlag till forskning och metodutveckling i sjukvården.

Källa: Karolinska.se

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.