Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Ministern vill inte reglera polisens hemliga metoder

Inrikesminister Anders Ygeman (S) vill inte lagreglera polisens hemliga arbetsmetoder. Enligt honom räcker svenska polisers goda omdöme som garanti för att inga övertramp sker.

– Jag känner mig absolut trygg med det, säger Ygeman.

DN har i en rad artiklar granskat det polisarbete som internt kallas ”särskilda spaningsmetoder” och som myndigheten, av taktiska skäl, inte anser sig kunna redovisa öppet. Detta inkluderar bland annat infiltration, provokation, användning av hemliga informatörer, gps-övervakning av personer och fordon samt teleövervakning med falska basstationer.

Gemensamt är att metoderna införts utan att riksdagen bestämt vilka lagliga förutsättningar som ska gälla. I vissa fall har polisen skrivit egna föreskrifter och rekommendationer. Men några strikta juridiska begränsningar för när metoderna kan användas och vem de får riktas mot finns inte.

Statliga Polismetodutredningen ansåg redan 2010 att Sverige borde följa de EU-länder som infört särskilda lagar. Varken alliansregeringen eller den nuvarande S/MP-regeringen har lyssnat på det örat. DN har förgäves försökt få en intervju med förra justitieministern Beatrice Ask (M), som var den som tillsatte utredningen. När DN träffar inrikesminister Anders Ygeman (S) berättar han att han inte ens tagit del av Polismetodutredningen sedan han tillträdde hösten 2014.

– Den bedömning som tjänstemännen gjorde är att den är för gammal för att ligga till grund för lagstiftning, därför har det inte funnits anledning för mig att läsa den, säger han och betecknar lagförslagen som döda.

Varför justitiedepartementet inte hade påbörjat något lagstiftningsarbete dessförinnan vet Anders Ygeman inte.

– Jag kan inte svara på det. Jag har varken tillsatt utredningen eller lagt den i byrålådan.

Att Sverige saknar lagreglering tar han med ro.

– Det är inget som är unikt för den här verksamheten. Så ser det ut på en massa områden. Vi har till exempel ingen särskild lagstiftning för trafikpolisverksamheten eller för narkotikaspaning utan det är polislagen som gäller, säger han och syftar på de allmänna lagbestämmelser som bland annat säger att en polisman ska ”ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter”.

Polislagen är ju allmän och säger inget specifikt om den här typen av metoder?

– Ja, precis som att den inte gör det om polisen ska använda sig av sållningsinstrument för rattonykterhet, alkobommar eller massa andra tekniska polisiära hjälpmedel.

Poliser och polischefer som DN pratat med uttrycker rädsla för att göra fel när de ger sig ut i oreglerad terräng och kanske får bära hundhuvudet i efterhand.

– Det är tyvärr en verklighet som poliser i ganska många olika verksamheter riskerar att råka ut för. Det finns oftast bra argument för att agera och inte agera och vi måste naturligtvis skapa en situation där poliser känner att de har god rättslig grund för att agera mot den grova organiserade brottsligheten. De har hittills inte uttryckt att de behöver en ytterligare reglering. Men skulle det framkomma att de skulle behöva bättre lagstöd får vi ta ställning till det.

Säkerhetspolisens chef Anders Thornberg, som satt med i Polismetodutredningen, var en av dem som ville se en reglering.

– Han har i alla fall aldrig framfört det till mig, och vi träffas ju väldigt regelbundet.

Gps-spårning genom dold utrustning, är det någonting som kräver tillstånd eller inte?

– Det är en fråga för polisen. Jag tänker inte göra mig till domare över vilka polismetoder som behöver tillstånd eller inte.

Foto: Lisa MattissonUtomlands kräver detta ofta särskilt tillstånd. Du vill fortsätta ge svensk polis möjlighet att använda gps-spårning utan kontroll?

– Jag säger att det är polisen som får reda ut vad som är lagligt och inte lagligt. Och vi har en grundläggande reglering som reglerar all polisverksamhet.

Fast det är ju politikerna som ska stifta lagar.

– Ja. Finns det problem med lagreglering, då är det vårt problem. Men jag har hittills inte sett anledning att göra några lagändringar.

Polismetodutredningen ville se en lagändring för användning av så kallade falska basstationer. Du vill inte göra det?

– Hittills nej. Jag har varken tagit ställning till gammal eller ny teknik.

Användning av så kallade täckbolag är inte heller reglerat. Behövs det ingen tydlig reglering för huruvida polisen får använda bolag eller inte i sin verksamhet?

– Polisen har inte framställt någon sådan begäran till mig.

Finns det inte andra intressen än polisens att väga in?

– Jo, självklart. Det finns en avgränsning mellan allmänhet, integritet, rättssäkerhet och öppenhet och en massa olika saker. Naturligtvis finns det också ett starkt allmänintresse av att brott blir lösta, det är ju inte bara ett polisiärt intresse.

Kan man säga att du spelar ned integritetsaspekterna?

– Nej.

Under intervjun berättar Anders Ygeman att han avslagit en begäran om ersättning från en privatperson som arbetat som informatör och infiltratör åt Säpo. Mannens uppdrag avslutades oväntat sedan hans hanterare tappat dokument som riskerade att röja samarbetet. Säpo betalade ut 200 000 kronor i skadestånd, men mannen hade begärt mer pengar med hänvisning till att hans säkerhet fortfarande är hotad.

Tar samhället hand om de här personerna tillräckligt väl?

– Jag tror det, även om det har framförts en del kritik.

Foto: Lisa MattissonFoto: Lisa Mattisson.

Är det rimligt att privatpersoner, utan utbildning och säkerhetsåtgärder, utför det farligaste arbetet av allt nämligen infiltration?

– Det är inte polisarbete, i så fall är det polisens egna operatörer som utför det.

Är du säker på det?

– Ja, för om du utför polisarbete måste du ha polisutbildning. Annars har du inte polismans befogenhet. Sedan kommer du att komma i massor av jobbiga situationer.

DN har även uppmärksammat andra liknande fall. Du ser inget skäl att stärka informatörernas rättigheter gentemot staten och göra klart vad som ska gälla om det går illa?

– Det är ju någonting som ingår i det arbetet som polisen gör. Det finns ju till och med särskilda avdelningar som ska skydda de här personerna.

Du lämnar det åt polisens eget omdöme?

– Ja, vi har ju inte ministerstyre i Sverige.

Anders Ygeman berättar avslutningsvis att han, efter DN:s artiklar om missförhållanden inom polisens undercoververksamhet, varit i kontakt med Nationella operativa avdelningen, Noa. Inför ett planerat möte under de närmaste veckorna har Noa försäkrat honom om att man nu infört ett ”omfattande och rigoröst regelverk” för den framtida undercoverarbetet. Till DN säger Noas presschef Carolina Ekéus emellertid att verksamheten ”bedrivs enligt samma förutsättningar som all övrig polisverksamhet.”

Polismetodutredningen föreslog att det ska krävas tillstånd för att undercoverpoliser ska få ta sig in i någons bostad. Borde det inte det?

– Jag är inte jurist och polisen har väldigt duktiga jurister. Men jag ser framför mig att om du blir inbjuden till någons bostad behöver du inte ha tillstånd till det. Om du har polisuniform och blir inbjuden, då behöver du inte heller ha tillstånd.

Skillnaden är att medborgaren i det ena fallet vet att gästen är en polis och i det andra fallet inte.

– Återigen, det här är frågor som polisen får reda ut. Och de menar ju att de har ett omfattande och rigoröst regelverk.

Känner du dig trygg med att polisen själv ska reda ut det här?

– Jag känner mig absolut trygg med det. Och jag har beslutat mig för att själv träffa poliser som är ansvariga för den här verksamheten för att gå igenom både att det finns en rimlig reglering av verksamheten från polisen sida och också efterhöra om det skulle finnas behov av att göra några andra initiativ.

Foto i text: Lisa Mattisson

DN:s granskning.

Undercoverpolisens arbete låg nere i fem år på grund av interna missförhållanden som i efterhand tystats ned.

Otillåtna bolag hade bildats som täckmantel utan att någon ställts till ansvar.

Privatpersoner och fordon GPS-övervakas utan stöd i lagen.

IMSI-catchers, så kallade falska basstationer, används för att lokalisera personer, identifiera mobiler och störa ut tele- och datakommunikation.

Unga privatpersoner som riskerat livet för att hjälpa polisen har lämnats åt sitt öde.

DN granskar de hemliga polismetoderna

Del 1.
Ingen ställs till svars trots stora brister. Den svenska polisens undercoververksamhet var så misskött att ledningen inte såg någon annan utväg än att slå sönder hela organisationen.

Del 2. 
Undercoverpoliser som gick upp i rök. De skulle vässa polisens undercoververksamhet. Men ambitionen blev deras fall.

Del 3.
Politiskt ointresse att se över lagen. Trots uppenbara hot mot integritet och rättssäkerhet vill varken regeringen eller Alliansen reglera de mest kontroversiella polismetoderna.