Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Ministern vill skärpa straff för hat på nätet

En tredjedel av Sveriges ungdomar berättar att de har kränkts på nätet. De är framför allt unga flickor som drabbas. På onsdag beslutar regeringen att utreda hur lagarna mot näthat kan skärpas.

– Jag förväntar mig att vi får konkreta förslag mot näthat, säger justitie­minister Beatrice Ask till DN.

Nu beslutar regeringen att tillsätta en utredning för att se över ­lagarna om förtal, hot och ofredande på nätet. Gudrun Antemar, i dag lagman i Förvaltningsrätten i Stockholm, ska se över hur lagstiftningen ser ut i dag och föreslå skärpningar.

De lagar som finns för närvarande är till stor del skrivna före utvecklingen av nätet, med sociala medier och spridning av bilder och kommentarer om olika personer.

– Vi vill att lagarna om olaga hot, ofredande och förtal uppdateras till 2000-talet, säger Beatrice Ask.

En undersökning som antimobbningsorganisationen Friends gjorde i våras visar att en tredjedel av unga mellan 10 och 16 år har utsatts för kränkningar via dator, mobil eller surfplattor. Särskilt drabbade är flickor, som också är mest aktiva i sociala medier. Pojkarna ägnar större tid åt att spela på nätet, men även där förekommer kränkningar.

Hårdast drabbade är flickor mellan 13 och 16 år. Där uppger över hälften att de har blivit kränkta det senaste året. I de flesta fallen handlar det om nedsättande kommentarer om någons utseende. Många berättar också om att de fått kränkande kommentarer om etnisk tillhörighet eller att det har spridits ”sexuella rykten” om dem. Kränkningarna kan handla både om elaka kommentarer och om pinsamma bilder.

Beatrice Ask vill nu att det ska bli tydligare var gränserna går för vad som är lagligt och olagligt.

– I dag vet man inte riktigt vad som är tillåtet, säger justitieministern.

Om någon i dagsläget förtalas, på nätet eller i andra sammanhang, så är det i de flesta fallen upp till personen själv att väcka åtal. Så lär det bli även i framtiden, men utredaren ska se över om fler kränkande handlingar på nätet kan räknas som andra brott, exempelvis ofredande.

Justitieministern vill också se över ansvaret för den som bidrar till spridningen av kränkande uppgifter. I dag finns ett mindre ansvar för den som har en hemsida att se över vad andra skriver på den, exempelvis i kommentarer.

– Den som har en hemsida kanske ska ha ett lite större ansvar att städa och ta bort kränkande uppgifter, säger Beatrice Ask.

Hon konstaterar att gränsdragningarna är komplicerade och att lagändringarna inte får innebära att yttrandefriheten på nätet blir inskränkt.

– Vi vill värna om friheten för moderna medier, men vi ser också att det får baksidor.

Utredaren Gudrun Antemar ska nu se över lagstiftningen på området och komma med förslag på ändringar. Den 31 januari 2016 ska hon presentera sina förslag.

Fakta. Undersökningen
Beatrice Ask

Bland unga mellan 10 och 16 år har var tredje blivit kränkt på nätet eller via mobil under det senaste året. Flickor mellan 13 och 16 år är mest utsatta, där svarar mer än hälften att de har blivit kränkta.

Flickor är mycket aktiva i sociala medier och det är oftast där de uppger sig ha blivit kränkta. En stor del av kränkningarna kommer via Facebook, Instagram eller via sms.

Pojkar är mer aktiva med att spela på nätet och många uppger att de ha blivit kränkta på spelsidor.

Källa: Friends/Sifo

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.