Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Minkar, bryggor och andra ubåtar

Ubåten utanför Nacka som visade sig vara en brygga.
Ubåten utanför Nacka som visade sig vara en brygga. Foto: Hanna Harge
U-båtar i svenska vatten har länge kittlat vår nyfikenhet. Här är några incidenter genom tiderna – med såväl verkliga undervattensbåtar som minkar, bryggor och andra ”mystiska föremål”.

Mest känd av alla de ubåtsincidenter som inträffat på svenskt vatten är sannolikt den som skedde i inloppet till Gåsefjärden i Blekinges skärgård.

Det var i oktober 1981 som den sovjetiske undervattensfarkosten U137 grundstötte, varpå en febril diplomatisk aktivitet inleddes. Mätningar visade att det på båten fanns uran-238, vilket – tillsammans med andra omständigheter – ledde fram till bedömningen att det med stor sannolikhet fanns en kärnladdning ombord. Sovjet tillstod också att ”erforderliga vapen och ammunition” fanns på båten.

I ett försök att förklara det inträffade hävdade Sovjetunionen att ubåten hade navigerat fel, något som ÖB dock uteslöt efter noggranna undersökningar.

Regeringen Fälldin överlämnade två protester till Sovjetunionen, i vilka man fastslog att intrånget i fjärden utgjorde den allvarligaste kränkningen på blågult vatten sedan andra världskriget.

Men marinen hade redan 1980, i samband med Utö-incidenten då en eller flera ubåtar jagats under veckor i svensk skärgård, varnat för en tilltagande mängd kränkningar.

Under 60- och 70-talen hade medier antytt att det ofta var ”fiktiva ubåtar” som jagades – en inställning som nu kom att omvärderas.

Enligt ubåtsutredningen från 2001 registrerades mellan 1981 och 1994 hela 4.700 observationer av ”bedömt ubåtsrelaterade föremål”. Endast fyra av dem anses dock vara så kallade säkra kränkningar.

Nedan följer en genomgång av några incidenter – verkliga eller inbillade.

- Hårsfjärden, oktober 1982.

Anses vara en av de mest mytomspunna ubåtsincidenterna. Det massmediala intresset var såväl då som senare enormt, inte minst på grund av att Hårsfjärden var huvudbas för kustflottan.

Den nästan två veckor långa ubåtsjakten föregicks av en rad rapporter om ubåtar i Stockholms skärgård. Senare har konstaterats att de jagade farkosterna i samtliga fall var redan kända ubåtar från Nato, en uppgift som dock är ifrågasatt.

- Törefjärden, maj 1983.

Minor sprängs mot en misstänkt ubåt. Jakten fortsätter under sommaren.

- Sundsvall, maj 1983.

Enligt Wikipedia får helikoptrar får kontakt med främmande ubåt. Men vapeninsats förhindras på grund av att nyfikna journalister har gått in i säkerhetsområdet.

- Karlskrona, augusti 1983.

Ubåtsjakt i hamnbassängen. Marinen spränger sjunkbomber inne i Karlskrona hamn.

- Oxelösund, juni 1988.

Misstänkt främmande ubåt i Hävringebukten leder till en stridsinsats.

- Sverige, 1992-1994.

Ett nytt sonarsystem för spaning tas i bruk och minkdebatten tar fart. Smådjursteorin presenteras och Bildt och Jeltsin konverserar brevledes om huruvida sovjetiska intrång faktiskt skett. Försvarshögkvarteret meddelar att tidigare ubåtsindikationer kan härröra från ”någon form av djur”, sannolikt minkar eller uttrar.

- Baggensfjärden, april 2011.

En privatperson fotograferar ett större flytande föremål. Försvaret utreder och medier rapporterar att det kan röra sig om en ubåt. Efter en tid visar det sig att det rörde sig om en flytbrygga som slitit sig vid islossning.

- Göteborg, september 2011.

Iakttagelser gjorda av ”en trovärdig uppgiftslämnare” gör att marinen undersöker uppgifter om misstänkt undervattensverksamhet i Göteborgs skärgård. Osäkerhet råder kring huruvida det rör sig om en kränkning eller månde – en fisk?

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.