Nu börjar den vikande konjunkturen märkas med allt färre lärare i Sveriges skolor. Förutom att varslen börjar lösas ut så ersätts inte pensionsavgångar, vikarier och föräldralediga i samma utsträckning som tidigare, hävdar Eva Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande.
Antalet utlysta lärartjänster till höstterminsstarten inom förskola, grundskola och gymnasiet har mer än halverats från i fjol, från 21.746 lediga tjänster till 9.747 under sommarmånaderna maj-juli. Det visar Lärarförbundets nya undersökning, som DN fått ta del av. Den presenteras på tisdag på Skolans dag som manifesteras runt om i Sverige.
I undersökningen har Lärarförbundet med hjälp av SCB tagit fram statistik över antalet utlysta tjänster kommun för kommun under maj–juli i fjol i jämförelse med i år. Men färre utlysta tjänster kan inte enbart förklaras med besparingar i kommunerna.
Antalet elever har minskat i grundskolan och gymnasiet. Men i förskolan har antalet barn ökat kraftigt med närmare 100.000 barn sedan år 2002. Och där utlystes 60 procent färre tjänster, motsvarande 3.820 förskollärare/fritidspedager.
På Skolverket konstaterar Staffan Lundh, chef för utvärderingsavdelningen, att verket har ett nationellt uppföljningsansvar och att man fortlöpande följer situationen, men eftersom man inte har gjort några fördjupade analyser så kan man inte uttala sig om eventuella orsaker till kommunernas åtstramningar.
I Göteborgs stad har antalet varsel inte legat så högt eftersom personalen har anställningsgaranti. Ändå har lärare försvunnit i snabb takt och antalet utlysta tjänster har minskat med närmare 70–80 procent beroende på skolform, enligt Lärarförbundets siffror.
Förbundets lokalavdelning har därför ringt rektorer i 20 av 21 stadsdelsnämnder och frågat hur många lärare skolorna hade anställda före sommaren i jämförelse med i höst. Totalt är det 212 färre lärare i grundskolan, 22 färre fritidspedagoger och 22 elevassistenter. Antalet skolbarn har bara minskat med 300 från förskoleklass till årskurs 9.
– Rektorerna återbesätter inte pensionsavgångar, vikarier får inte förnyat kontrakt och föräldralediga får inte ersättare utan man löser det bland annat med större klasser. Detta syns inte i varslen utan är ett slags dold neddragning, säger Eva Holmén, ordförande för Lärarförbundet i Göteborg.
Håkan Larsson, personalchef på utbildningsförvaltningen i Göteborgs stad med ansvaret för gymnasieskolor, konstaterar att det är ett kärvt ekonomiskt läge:
– Elevkullarna minskar, konkurrensen mellan friskolor och kommunala skolor är stor, men sedan har vi en ekonomisk situation med mindre pengar. Vi måste dra ned på personal eftersom skolorna inte kan hålla sin budget. Vi har 70 övertaliga bara i juni–augusti, varav 90 procent är lärare. Nästa år måste vi spara ytterligare 85–90 miljoner. Det slår direkt på personalen, och vi håller på att avveckla gymnasieskolor, säger han.