Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Missbruket boven bakom kriminaliteten

Få stopp på missbruket. Det är den mest effektiva metoden att få kriminella att sluta begå brott. Det visar en ny svensk studie av personer med långa brottskarriärer.

– Det här framstår mer som ett missbruks- än ett brottsproblem, säger Felipe Estrada, professor i kriminologi.

Han har tillsammans med Anders Nilsson och Olof Bäckman på kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet studerat kopplingen mellan narkotikamissbruk och brottslighet. De har följt samtliga personer i Stockholms län som är födda år 1953. De har undersökt hur många som har begått brott, och om de har fortsatt på den kriminella banan. Till detta har de kopplat indikatorer på mer allvarligt narkotikamissbruk, utifrån sjukvårds- och socialtjänstdata.

Det är sedan tidigare känt att unga personer, oftast män, står för en stor del av alla brott. Men flera studier visar att brottsligheten i allmänhet klingar av när de blir äldre. Redan i 20–25-årsåldern har den minskat kraftigt. Då har också många lyckats få mer ordning på sina liv och slutat missbruka narkotika.

Men för dem som fortsätter att missbruka ser det riktigt illa ut, både för män och för kvinnor. De fortsätter att begå brott och lyckas sällan komma in på arbetsmarknaden. Studien visar att 94 procent av de män som vid 30 års ålder missbrukar narkotika också är registrerade för brott. Bland de missbrukande kvinnorna är siffran 74 procent.

– Oftast handlar det om missbruksrelaterad brottslighet. De döms för stölder, bedrägerier, olovliga körningar och brott som handlar om att finansiera narkotikan, säger Felipe Estrada.

Dödligheten bland missbrukarna är också mycket hög, visar den nya studien. Hela 40 procent av männen och 30 procent av kvinnorna har avlidit före 56 års ålder, visar undersökningen.

De som slutade missbruka i unga år lyckas däremot bättre på alla sätt. Deras brottslighet minskar kraftigt. Dessutom lyckas en stor del av dem komma in på arbetsmarknaden.

– Man brukar säga att förr eller senare slutar alla att begå brott. Men för narkotikamissbrukare ser det inte ut så, säger Felipe Estrada.

Forskarna har i studien inte tittat på hur alkoholmissbruk påverkar brottsligheten, men en kommande studie visar på ett liknande mönster bland alkoholmissbrukare. Skillnaden är bara att brottsnivåerna är något lägre jämfört med narkotikamissbrukarna.

Forskarna ifrågasätter också om den svenska restriktiva narkotikapolitiken är så effektiv som det brukar hävdas. Felipe Estrada menar att missbrukarna i studien uppenbarligen inte haft så många vägar ut ur sitt missbruk utan återkommande straffats för missbruksrelaterade brott. Han tycker att det skulle vara intressant att titta på vägar med så kallad ”harm reduction”, alltså metoder för att minska skadeverkningarna av missbruket, utan att nödvändigtvis få missbrukarna att helt sluta. Några sådana omdiskuterade metoder är att se till att sprutbyten och metadonprogram.

– Uppenbarligen har vi väldigt svårt att hitta vägar som bryter missbruket. Det skulle vara intressant att se andra strategier. Mycket sämre än det varit för denna generation missbrukare kan det i alla fall inte bli, anser han.

Fakta. Så gjorde studien

Studien omfattar drygt 14 000 personer födda 1953 i Stockholms län. Av dessa har drygt 2 600, drygt 18 procent, begått brott någon gång i livet.

Hos 284 personer fanns uppgifter om ett svårt narkotikamissbruk. Av dessa 260 personer, alltså över 90 procent, begått något brott.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.