Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Misshandel av små barn ökar kraftigt

Polisanmälningarna om misshandel mot små barn har mer än fördubblats under 2000-talet och ökningen fortsätter i år. Nu har regeringen tillsatt en utredning för att ta reda på orsaken.

– Det stora problemet är att vi inte vet vad ökningen står för, säger Staffan Jansson, professor i folkhälsovetenskap. Forskarna uppskattar att ungefär 20.000 barn mellan 0 och 12 år utsätts för allvarlig misshandel varje år.

Enligt Rädda Barnen kan upp till 200.000 barn vara utsatta för någon form av fysiskt våld. Men mörkertalet är stort, och vad som ligger bakom det ökande antalet
polisanmälningar de senaste tio åren är i stort sett höljt i dunkel.

När lagen om barnaga infördes 1979 steg antalet polisanmälda fall av barnmisshandel under 1980-talet för att sedan plana ut. Vid millennieskiftet började anmälningarna öka igen.

För småbarn 0–6 år har det skett mer än en fördubbling: från 923 anmälda fall år 2001 till 2.550  anmälningar år 2010.

Mellan januari och juli i år har 1.597 fall anmälts, en ökning med 10 procent jämfört med samma period förra året.

Även för barn mellan 7 och 14 år syns en ökning med 34 procent under 2000-talet.

För att ta reda på om fl er barn utsätts för misshandel eller om ökningen beror på att vi anmäler oftare har regeringen tillsatt en utredning som ska vara klar i slutet av oktober.

– Vårt uppdrag handlar om att undersöka våld mot barn mellan 0 och 6 år. Man har inte tittat särskilt på polisanmälningar för de åldrarna på nationell nivå sedan vår senaste rapport från 1990-talet.  Då kunde man se att nya grupper hade börjat anmäla till polisen, i första hand var det föräldrar och Socialtjänsten, säger utredaren David Shannon på Brottsförebyggande rådet (Brå).

År 2006 gjorde stiftelsen Allmänna Barnhuset en kartläggning om våld mot barn. I enkäter frågade man barn och föräldrar om deras erfarenheter av och attityder till kroppslig bestraffning.

Där kunde man konstatera att det allvarliga och grova våldet mot barn inte hade ökat, däremot hade en mildare form av aga blivit vanligare: när föräldrarna knuffar, sliter i eller ruskar om sitt barn.

Andelen föräldrar som uppgav att de hade behandlat sina barn så hade fördubblats sedan förra mätningen och femdubblats när det gällde barn upp till ett år som är de allra mest skyddslösa.

– Folk förstod inte att det inte var riskfritt att slita och dra i sina barn, säger Staffan Jansson, ansvarig för studien.

Att skaka små barn
kan vara förödande. Skadorna kan ge beteendestörningar, blindhet,  krampsjukdom eller utvecklingsförsening och i värsta fall leda till döden. Dessutom kan våld från en förälder ge andra biverkningar på längre sikt. Åsa Landberg, psykolog hos Rädda Barnen, har arbetat länge med misshandlade barn.

– Att bli slagen är en hälsofara även på lång sikt. Barnet upplever att hemmiljön har blivit farlig och går och väntar på nästa slag. En av föräldrarnas viktigaste uppgifter
är att skydda barnet från fara och den som har blivit slagen tappar tilliten.

Åsa Landberg ser hur våldsbeteende förs vidare från generation till generation:

– Barn lär sig av hur vuxna gör och uppfostras att den som är stor har rätt att slå en  mindre. Vi vet också att risken är stor för att den som blivit slagen hemma blir en mobbare eller själv mobbas.

Den som slagit sitt barn en gång fortsätter gärna.

– Vanan att uppfostra sina barn med slag trappas lätt upp och kan övergå i allt mer  allvarlig misshandel. Ett slag kan någon gång verka effektivt på kort sikt men är ineffektivt på längre. Hos barnet föds frustration, ilska och oppositionslusta.

Hur livet efter polisanmälan om misshandel med efterföljande dom ter sig för barnet varierar. I ett separerat par där ena parten döms för misshandel är det inte ovanligt att han eller hon fråntas vårdnaden.

Hos ett sammanboende
eller gift par är det ovanligare.

– Det krävs mycket allvarlig misshandel för ett omhändertagande av barnet. Det leder ibland till obehag för polis och socialtjänst. De vet att efter förhöret går barnet hem till den miljö där övergreppet skedde. Generellt är attityden hos svenska föräldrar negativ till barnaga.

Bara 7 procent ansåg att aga var en del i uppfostran, enligt Allmänna barnhusets studie.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.