Samma biologer som sköter myggbekämpningen utvärderar även riskerna för miljön. Det har lett till kritik.
– Man kan misstänka att de underskattar riskerna, säger Christer Nilsson vid Umeå universitet.
Ända sedan myggbekämpningen startade 2002 har forskare vid Uppsala universitet utvärderat effekterna av giftet Bti. Risken finns att besprutningen får oväntade följder.
– Än så länge har vi inte sett några tecken på det, säger Martina Schäfer, naturvårdsbiolog vid Uppsala universitet.
Men många biologer är kritiska till att hon och kollegan Jan Lundström också arbetar åt företaget som sköter själva besprutningen. Därför har Naturvårdsverket bett Christer Nilsson, professor i landskapsekologi vid Umeå universitet, att utvärdera Uppsalaforskarnas studier av besprutningens följder. Det arbetet ska vara klart i oktober.
– Man visar upp en glättad fasad och vill ha det till att medlet är absolut ofarligt, säger Christer Nilsson.
Han anser att Uppsalaforskarnas metoder är för osäkra för att utesluta att giftet påverkar andra organismer än stickmyggor.
– Att utesluta en risk är nästan omöjligt, men vi ser ingen påverkan, säger Martina Schäfer.
Hon har nyligen gjort en studie på fjädermyggor som är harmlösa för människor men viktiga som mat för fåglar och andra djur. Fjädermyggor anses näst efter stickmyggor vara känsligast för Bti.
I besprutade områden har bara en av 135 studerade arter blivit mera sällsynt efter sex år av myggbekämpning, enligt en rapport i tidskriften Bulletin of Entomological Research.
Christer Nilsson medger att riktigt allvarliga miljöeffekter borde ha visat sig även med de studier som gjorts. I sin kommande rapport tänker han rekommendera att den generella myggbekämpningen fortsätter av hänsyn till befolkningen, men han anser att uppföljningen måste bli bättre.