Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Mobiltelefonen – statusmarkören som blev folklig

Yuppienalle någon? Först ett snabbt uppdykande – sedan ett försvunnet ord. Mobilen är en så självklar del i vardagen att det nästan är svårt att komma ihåg hur vi klarade oss förr.

Men det är bara trettitalet år som skiljer dagens supertunna lättviktare från de släpbara monstren från 1980-talet. Mobiltelefonen har faktiskt en ännu längre historia. Redan 1918 användes radiotelefoni på tyska militärtåg och tekniken växte fram på flera olika håll. I Sverige utvecklades det som kom att heta NMT, Nordiskt mobiltelefonisystem, med telefoner tänkta för placering i fordon.

Tekniken var länge analog, alltså som en vanlig radiosändning/mottagning. Den som 1982 visade upp en 9,8 kilos Nokia Mobira Senator kunde räkna med avundsjuka och nyfikna blickar. Att kunna ringa på fri fot var hög status även om batteriet bara höll för 30 minuters prat. Prislappen på flera tiotusentals kronor begränsade kundkretsen väsentligt och gav väl en sorts status även den.

Starten för den verkliga folktelefonin i Sverige, det digitala gsm-systemet, kom i stället under 90-talets första år. I maj 1994 testar DN för första gången telefoner och skribenten Ola Sigvardsson går igenom sex modeller, varav tre är avsedda för NMT, ett system som snabbt överflyglades av gsm. En finess på väg in i lurarna heter sms. Men dåtidens tillverkare hade ännu inte insett vikten av design och ergonomi och föll därför så småningom på eget grepp.

- Telefonen var hi tech, en teknikpryl, mest för Ericsson som helt struntade i hur förpackningen såg ut. I slutet av 90-talet var de ledande tillverkarna helt övertygade om sin egen förträfflighet och såg sig som ledare för all framtid, säger DN:s Bo Keskikangas som drog i gång en större redaktionell bevakning av IT 1995.

Trenderna avlöste varandra. Nokia lanserade utbytbara skal och byggde in antennerna och kanske var det starten på Ericssons kräftgång.

Sedan kom vikbara telefoner, tunnare telefoner och 3G-nät för bättre datatrafik och utvecklingen tycktes i stort sett stå still några år in på 2000-talet.

Och sedan kom Iphone.

Hela marknaden förändrades. Inte för att den första modellen var perfekt - för det var den inte - men pekskärmsstyrningen i kombination med enkel hantering gick hem. Med starten av Appstore blev telefonen i praktiken en handdator där telefonin bara var en funktion av många. Hela branschen tassade i Apples spår och de stora namnen föll definitivt ifrån. I stället kom nya spelare: Apple, Samsung, LG med fler.

I dag är mobilen vårt allredskap. Tidningsläsning, tv och film, spel och shopping är bara några punkter på listan. En lista som hela tiden fylls på.

Några milstolpar i mobiltelefonens historia

1918

Tyskarna använder radiotelefoni på tåg.

1956

MTA-systemet startar och får 125 abonnenter.

1981

NMT 450, ett helautomatiskt system lanseras.

1982

Nokia Mobira Senator börjar säljas, en telefonklump som väger 9,8 kg.

1987

Ericsson Hotline 450 och 900. Pris 30.000 kronor, taltid 30 minuter.

1989

Nokia Mobira Cityman 900, 800g. NMT-telefonerna börjar närma sig fickformat.

1991

Gsm-systemet introduceras. Gsm togs primärt fram för att vara ett europeiskt system.

2000

Post och Telestyrelsen delar ut 3G-tillstånden. 3G togs fram för att öka hastigheten på överföring av data och göra nya tjänster möjliga.

2007

Iphone börjar säljas i USA.

2008

Apple drar i gång programbutiken Appstore och Google startar Android Market (senare Google omdöpt till Google Play).

2009

4G-nät tas i drift och ökar på datahastigheten ännu mer.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.