Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Möjligt straffa skolor dubbelt med nya diskrimineringslagen

Foto: Martina Holmberg/TT

Skolor som diskriminerar elever kan straffas dubbelt efter en ny lagändring. Just nu utreder Diskrimineringsombudsmannen åtta skolor för brister i tillgänglighet.

– Det är väldigt allvarligt om barn inte har tillgång till en trygg och likvärdig skolsituation, säger Carolina Stiwenius, jurist på DO.

Sedan årsskiftet har personer med funktionsnedsättning ett starkare skydd mot diskriminering. Då ändrades diskrimineringslagen så att den även innefattar ”bristande tillgänglighet” som en form av diskriminering

– Det kan handla om rent fysiska hinder som höga trösklar eller trappor som försvårar för personer med funktionsnedsättning. Det kan även vara brist på hjälpmedel som krävs för att någon ska kunna delta i skolan eller på jobbet, säger Carolina Stiwenius, jurist på DO.

Ett stort antal intresseorganisationer har tryckt på för lagändringen. Handläggare på Diskrimineringsombudsmannen (DO) berättar för DN att många nu vill pröva lagen genom att anmäla misstänkta fall av diskriminering.

Myndigheten har för DN:s räkning sammanställt det totala antalet anmälningar om bristande tillgänglighet som skickats in sedan lagen trädde i kraft den första januari.

Hittills har 201 anmälningar kommit in. En förhållandevis stor andel – 40 anmälningar – är mot skolor. Den större delen av de anmälningarna gäller brister i särskilt stöd, vilket innebär att elever med exempelvis autism eller Aspergers syndrom inte kan ta del av utbildningen i samma utsträckning som sina klasskramrater.

– Brister inom skolområdet är ett viktigt område för oss. Det är väldigt allvarligt om barn inte har tillgång till en trygg och likvärdig skolsituation, säger Carolina Stiwenius, jurist på DO.

Förbundet Unga rörelsehindrade är en av de organisationer som har krävt en skärpning av lagen. Ordföranden Mikael Berghman är positiv till att flera ärenden nu ska prövas.

– Hittills har vi inte sett några resultat men det är ett steg i rätt riktning. Det ska finnas valfrihet i skolan, men i dag gäller inte det för rörelsehindrade. Vi tvingas i stället välja skolor som har bra tillgänglighet, säger han.

Just nu utreder DO totalt 16 av anmälningarna om bristande tillgänglighet, varav hälften är skolärenden. Men anmälningar om elever som inte får tillräckligt särskilt stöd utreddes även före lagändringen, av Skolinspektionen.

Hittills i år har Skolinspektionen fått in över 500 anmälningar rörande just brister i särskilt stöd. En fjärdedel av alla de anmälningar som har skickats till myndigheten. En del av dem kan nu alltså vara aktuella även för DO.

– Vi har börjat lämna över uppgifter till DO som skulle kunna utgöra diskriminering på grund av bristande tillgänglighet, säger juristen Elisabeth Seferidis på Skolinspektionen.

Att två myndigheter nu börjat utreda samma ärenden kan i slutändan innebära att huvudmannen för en anmäld skola straffas dubbelt. Exempelvis med vite från Skolinspektionen och krav på att betala diskrimineringsersättning till eleven om DO driver och vinner ärendet i domstol.

Det innebär i teorin även att de två myndigheterna kan göra olika bedömningar av om stödet som ges till en elev är tillräckligt eller inte.

– Vi har tolkat det som att DO i själva verket kan få anledning att gå djupare i bedömningen av om det särskilda stödet har uppfyllt skollagens krav, än vad Skolinspektionen gör, säger DO:s juristen Carolina Stiwenius.

Eftersom DO fattar de första besluten tidigast i höst finns fortfarande flera juridiska frågetecken att reda ut. De första besluten kan forma praxis för hur anmälningar om brister i tillgänglighet ska bedömas.

Så säger diskrimineringslagen

• Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.

• Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.

• Företag med färre än tio anställda är undantagna, dock inte hälso- och sjukvårdsföretag.

Källa: Diskriminerings­ombudsmannen

DN frågar. 1) Vad möter era unga medlemmar för diskriminering i skolan? 2) Vad anser ni om den nya lagen?

Hanna Sejlitz, ordförande Dövas riksförbund:

1) – Eftersom det är dyrt för utbildningsanordnaren att betala tolk stängs döva ute från vissa utbildningar. Många unga döva vittnar också om låga förväntningar från skolpersonal.

2) – Det återstår att se hur DO tolkar lagen. Exempelvis om tolkkostnader ses som skäliga åtgärder som en arbetsgivare måste vidta.

Mikael Berghman, ordförande Unga rörelsehindrade:

1) – En del rörelsehindrade kan inte delta i undervisningen som alla andra. Det kan bero på en begränsande miljö men också att de möts av dåliga attityder och okunskap.

2) – Än så länge har vi inte märkt någon skillnad, men lagen är ny. Det är ett problem att lagen inte omfattar verksamheter med färre än tio anställda.

Anna Norrman, förbundsjurist Riksförbundet Attention:

1) – Många föräldrar som ringer oss har själva en funktionsnedsättning. De upplever ofta att skolan inte är tillgänglig i sin kommunikation. Det försvårar för föräldrar som förväntas kunna driva sina barns ärenden.

2) – Det är bra att lagen gör det möjligt att kräva tillgänglighet även på fritidsverk- sam­heter, och ställer högre krav på be­mötandet.

Leif Jeppsson, förbundsjurist Synskadades riksförbund:

1) – Det finns skolportaler och annat som inte är anpassade för synskadade, trots att både föräldrar och elever förväntas ta del av allt där. Det förekommer också brister i särskilt stöd.

2) – Lagen säger att man ska vidta ’skäliga åtgärder’, men det är en bedömningsfråga vad det innebär. Det finns risk för godtycklighet.

Anmälningarna sedan lagen ändrades

201 anmälningar rörande bristande tillgänglighet har inkommit.

40 av dessa gäller skola och förskola

16 ärenden är nu under utredning,

8 av dessa gäller skola.

I ytterligare 8 ärenden har utredning inletts, men utredningen har sedan avslutats. Inget beslut är fattat.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.