Slarv i hanteringen av ett dna-prov kan ha betytt att fransk polis 2005 gick miste om en möjlighet att närmare granska den 51-årige återfallsförbrytare som nu misstänks för mordet på den 19-åriga svenskan i Paris.
Ett prov som togs på mannen redan 2005, i samband med att han arresterats för ett väpnat överfall, kom aldrig in i det nationella franska dna-register, FNAEG, där hittills 177.728 dömda kriminella och 425.000 brottsanklagade personer återfinns.
Provet togs vid ett privatlaboratorium och av skäl som enligt nyhetsbyrån Reuters beskrivs i termer av "tekniska problem" sändes det aldrig vidare för inmatning i FNAEG-registret.
Utan denna fadäs hade polisen haft goda skäl att, mot bakgrund av mannens digra brottshistoria, närmare utreda om han kunde kopplas till andra brott genom att dna från brottsplatser kunnat jämföras med hans eget prov.
Chansen försattes - och med fallet Engla i färskt minne ligger det nära till hands att jämföra med hur Dalapolisen lät trovärdiga tips om Anders Eklunds skuld i fallet Pernilla Hellgren ligga obearbetade. Med följd att återfallsförbrytaren ostört kunde begå nya brott, något som i detta franska fall - om den misstänkte befinns skyldig i domstol - kom att drabba den unga studentskan från Stockholm.
Frankrikes inrikesminister Michèle Alliot-Marie ingrep på måndagen i fallet genom att beordra att en undersökning inleds för att reda ut varför provet som togs på 51-åringen inte fanns med i FNAEG. Det skulle ha lagts in om den lag som infördes 1998 hade följts.
- Registret är i dag i överhopat eftersom vi registrerar allt fler och fler prover. Det är nödvändigt att få fram nya metoder för hur registreringen ska gå till, sade ministern på måndagen i samband med ett regeringsmöte.
På politisk nivå sneglar man i Frankrike mot Storbritanniens omfattande dna-registrering, ett register som i dag omfattar flera miljoner prover.