Medan svensk säkerhetspolis och åklagare tiger för allmänheten om det för Sverige unika självmordsdådet, klarnar nu förloppet tack vare den skotska utredningen mot en av Abdulwahabs påstådda sammansvurna.
Den skotske åklagarens redogörelse för misstankarna mot Nasserdine Menni ger bilden av förslagna och tålmodiga terrorister som planlagt sina aktiviteter i åratal. Menni delgavs misstankarna i onsdags i en domstol i Glasgow.
Utredningen tar sin början i männens kontakter redan från 2003, då båda bor i Storbritannien. Nasserdine Menni skaffar sig flera falska identiteter, lurar migrationsmyndigheter och banker där och öppnar med början 2005 ett flertal bankkonton. Fram till 2010 slussar han minst 60.000 kronor till Abdulwahab och står i kontakt med honom ända till slutet.
Från 2009 ökar aktiviteten. Bland annat reser Abdulwahab till Syrien och sitt forna hemland Irak för terrorutbildning. De delar på ett e-postkonto, precis som 11 september-kaparna, för att meddela sig med varandra.
Åklagaren misstänker uttryckligen att såväl Menni som Abdulwahab ”och andra” var sammansvurna. Inför en Frankrikeresa i oktober 2010 ska Menni exempelvis ha gett en tredje man bankkort och pin-koder. Om Menni inte återvände skulle Abdulwahab få korten och koderna. Det framgår dock inte hur pass insatt mannen var i planerna.
Den 19 november 2010 begav sig Abdulwahab till Sverige, och den skotska utredningen har nyheter även in i det sista. Hur Abdulwahab köpte material till sina bomber. Hur han den 11 december antände sin bil på Olof Palmes gata för att utlösa bomberna i den. Hur han på vägen till Bryggargatan, där han dog, ”vid upprepade tillfällen” försökte detonera de laddningar han bar på sig. Vilket torde utesluta en tidigare teori om att han var på väg till exempelvis Sergels torg med sin dödliga packning.
Vi får också veta att han samma dag ringde och tog emot samtal från Irak, samt sökte Menni flera gånger på telefon.
Varken Säpo eller förundersökningsledaren åklagare Agnetha Hilding Qvarnström vill kommentera de nya uppgifterna.
– Inget tyder på att gärningsmannen haft medhjälpare under själva dådet, men vi utesluter inte möjligheten, upprepar pressekreterare Sara Kvarnström, och hänvisar till förundersökningssekretess.
Brittisk polis berättade på torsdagen också att Abdulwahabs änka friats från terrormisstankar. Hon greps i september, men släpptes mot borgen. I fredags avskrevs hon från utredningen.
Alla mycket detaljerade uppgifter om Abdulwahabs förehavanden i Stockholm i det brittiska utredningsmaterialet gör att Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, tror att det är ett resultat av det självklara samarbetet mellan brittiska och svenska myndigheter.
– Det här skulle då snarare kunna vara den bild som den svenska utredningen har kommit fram till av förloppet, säger Agrell.
Att Säpo envist hävdar att Abdulwahab agerade ensam ”under själva dådet” kan bero på att medierna och Säpo talar olika språk. Om ”under själva dådet” innebär övergången från förberedelse-, planerings- och stämplingsfasen till själva utförandet — vilket skedde i Sverige — kan det också vara juridiskt korrekt att säga att han var ensam, enligt Agrell.
– Det finns väl fortfarande ingenting som tyder på att det fanns ytterligare någon person, exempelvis i Stockholms centrum, som på något sätt bistod honom eller fanns i bakgrunden eller något liknande.
Dessutom har Säpo bara juridiska rättigheter på svensk mark.
– Det man ingriper mot är ju detta, säger Agrell.
Agrell anser det också som mycket viktigt att Menni och Abdulwahab under så lång tid haft kontakt med varandra och planerat dådet, liksom Abdulwahabs telefonsamtal till och från Irak och till Menni under själva attentatsdagen.
Det är viktigt utifrån diskussionen om hur liknande dåd i framtiden ska kunna förhindras i förväg, menar Agrell.
– För att se hur vi kan fånga upp den här typen av händelser, hur ska ett varningssystem utformas för att upptäcka saker innan någon detonerar laddningarna.
Abdulwahab och Menni har agerat i det fördolda, med delvis avancerade sätt att kommunicera, utan känd tillhörighet till någon extrem organisation och med viss kännedom om myndigheternas övervakningsverktyg, menar forskaren Magnus Norell på Utrikespolitiska institutet.
– Det gör att det är svårupptäckt. Det är klart att man alltid i efterhand kan säga att man borde ha upptäckt det men det är inte så lätt, man måste ha något att gå på.
Magnus Ranstorp, terrorexpert vid Försvarshögskolan, vill i de nya uppgifterna lyfta fram att pengar kan ha förts över till Abdulwahab redan 2005.
– Det här var alltså ett samarbete inte bara ett eller två år tidigare utan under en lång tid, säger han till TT.
Han tycker också att informationen om att en person fått i uppgift att lämna över bankkort till Abdulwahab är mycket intressant.
– Det finns alltså en lojal person till, en medkonspiratör, som blir instruerad att kontakta Taimour Abdulwahab, säger han.
Ranstorp förstår tystnaden från de svenska utredarna.
– Jag kan förstå att de vill att allt ska presenteras vid ett tillfälle. Men de skulle mycket väl kunna vara mer öppna utan att försvåra för utredningen, säger han.