Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

MP vill snabba på miljardsatsning på svaga skolor

Gustav Fridolin (MP)
Gustav Fridolin (MP) Foto: Thomas Karlsson

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill redan i höstbudgeten få med miljardsatsningen på svaga skolor som Skolkommissionen föreslagit. Frågan ska nu förhandlas mellan S och MP.

– Det här blir min stora fajt, säger Gustav Fridolin som däremot skrotar idén om lottdragning till populära skolor.

Hur likvärdigheten inom det svenska skolväsendet kan öka var en central frågeställning för Skolkommissionen, som lade fram sina förslag för tre veckor sedan. Kommissionen bestod framför allt av forskare och olika representanter för skolvärlden, vilket var ett försök från utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) att lyfta debatten över de partipolitiska skyttegravarna.

Att elevernas bakgrund spelar en alltför stor roll för kunskapsresultaten har bland andra OECD slagit fast i samband med de internationella Pisatesten. Ett förslag från Skolkommissionen för att bryta segregationen är ett nytt permanent statsbidrag till problemskolor för undervisning och elevhälsa.

Gustav Fridolin säger till DN att han vill ha det här systemet på plats redan nästa år.

– Skolan har blivit krockkudde vid ekonomiska kriser. Det kommissionen kräver är ett rejält resurstillskott och att man stoppar lokala politiker från att kunna skära i skolan.

Det statsbidrag som kommissionen föreslagit är fullt utbyggt på 6 miljarder kronor per år. Det ska fördelas mellan skolorna enligt en modell som tar hänsyn till elevernas bakgrund när det gäller föräldrarnas inkomster och utbildningsnivå, om familjen har rötterna i Sverige eller utomlands, bostadsområdets status med mera.

Det här blir min stora fajt. Jag ska lotsa i land att vi får ett starkare system för resurstilldelning och ett gemensamt ansvarstagande för skolans jämlikhet.

Nu väntar förhandlingar om saken mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet inför höstbudgeten, enligt Gustav Fridolin. Det är hans sista chans före nästa val att sjösätta reformen.

– Det här blir min stora fajt. Jag ska lotsa i land att vi får ett starkare system för resurstilldelning och ett gemensamt ansvarstagande för skolans jämlikhet, säger den miljöpartistiske utbildningsministern.

Han passar på att ge en känga till de partier som lagt grunden för dagens skolsystem, vilket inkluderar regeringspartnern S.

– De stora partierna kommer att behöva bryta med många av de beslut som man har fattat under de gångna decennierna. Forskare och professionen kräver att vi gör upp med det som inleddes med Göran Perssons kommunalisering och fortsatte med Carl Bildts avreglering, säger Gustav Fridolin.

Ett annat förslag från Skolkommissionen för att bryta skolsegregationen var att införa lottdragning i stället för kötid som urvalsprincip för populära skolor. Det dömdes omedelbart ut av oppositionspartierna som ett otillbörligt intrång i det fria skolvalet. Därefter har lottning tvärtom lyfts fram på DN Debatt av ett 20-tal skolforskare som ett bra och rättvist system.

Nu deklarerar Gustav Fridolin att han inte avser att gå fram med något förslag om lottdragning.

– Vi måste bryta segregationen, men kommissionens förslag om lottning är parlamentariskt dött och kommer inte att införas. Det finns ingen majoritet för det.

Gustav Fridolin menar att konflikten om lottdragningen har stått i vägen för de viktigare förslagen från kommissionen. Genom att släppa idén hoppas han att bryta låsningarna i den politiska debatten så att man i stället kan diskutera hur ett aktivt skolval ska utformas.

– Vi ska se vilka andra förslag som kommer under remissrundan, inte minst från friskolorna.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén är positiv till förslaget från Gustav Fridolin.

–  Bra att utbildningsministern vill genomföra Skolkommissionens förslag. Med en starkare statlig styrning får vi en mer rättvis fördelning av skolans resurser och ett stort och välkommet resurstillskott till de skolor som behöver det mest, säger Åsa Fahlén till DN .

–  Jag hoppas att vi nu kan undvika en politisk fajt om detaljer och istället inrikta oss på bred politisk uppslutning kring Skolkommissionens finansieringsförslag, som på riktigt kan göra skillnad ute i skolorna.

Fakta. Skolkommissionens förslag
  • Ett permanent statsbidrag på 6 miljarder kronor årligen till undervisning och elevhälsa.
  • Statsbidraget fasas in över tre år med trappstegen 2, 4 och 6 miljarder. Enligt kommissionen kan 2 miljarder finansieras genom att vissa befintliga statsbidrag dras in. Därutöver krävs 4 nya miljarder.
  • Statsbidraget fördelas utifrån ett index som SCB har utarbetat som tar hänsyn till föräldrarnas utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, kön, bostadsområde etc.
  • Enligt kommissionens beräkningar skulle Lessebo kommun i Småland få mest tilldelning per elev och Lomma i Skåne minst.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.