Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

När mansrollerna ifrågasätts höjer pojkarna sina betyg

Pojkar fortsätter att prestera mycket sämre än flickor i den svenska skolan. Regeringens jämställdhetsutredare är kritisk till att inget händer. Men på Frejaskolan i Gnesta har trenden brutits.

Trots att pojkarnas betyg i våras höjdes rekordmycket ligger de fortfarande långt efter flickorna. Därför kommer regeringens utredare Svend Dahl att lyfta fram pojkars situation i skolan, när han i början av nästa år överlämnar utredningen ”Män och jämställdhet” till rege­ringen. Han är kritisk till att situationen i skolan inte blivit bättre.

– Vi har vetat länge att det ställs lägre krav på pojkar i skolan. Vi har också diskuterat det utifrån könsnormer och jämställdhet. Trots det har det inte blivit så mycket bättre. Det är förvånande.

Utredaren tror att de senaste årens stora skolreformer kan bära en del av skulden.

– Skolan har genomgått extremt omfattande förändringar. Det är möjligt att jämställdhetsarbetet tappas bort ute på skolorna, eftersom de har så mycket annat att göra.
Han säger också att kunskapen kring hur lärare kan arbeta konkret med jämställdhet måste öka och delas mellan skolorna.


En skola som utredarna har diskuterat som ett positivt exempel är Frejaskolan i Gnesta.
Efter en kartläggning år 2010 över jämställdheten på Frejaskolan stod det klart att det fanns en ”antipluggkultur” bland pojkarna på skolan. De killar som ville satsa på studierna och göra läxor riskerade att bli retade av kamraterna.


– Det ville vi självklart arbeta med. Men vårt fokus var inte i första hand att pojkarna skulle få bättre betyg. Vi ville arbeta normkritiskt för att alla elever skulle få utrymme att vara olika som individer oavsett kön, säger Maja Thorsén, biträdande rektor på Frejaskolans högstadium.


Vinsten har blivit att flickorna vågar stå upp mer för sina ståndpunkter och pojkarna vågar stå emot grupptryck. Och att var och en får utrymme att vara sig själv.


– Det har haft effekt på betygen under flera år, även om vi i våras såg en nedgång igen, men det misstänker vi beror på de nya betygstegen, säger Maja Thorsén.


Hela personalen på skolan har utbildats så de kan arbeta normkritiskt och reflektera över sitt eget förhållningssätt när det gäller exempelvis kön, sexuell läggning, etnicitet.


Och målet är hela tiden att väva in det synsättet på ett naturligt sätt i den dagliga undervisningen.


Det kan exempelvis handla om att göra matematikuppgifter där man inte utgår från kärnfamiljen utan beskriver en familj med två män och fem bonusbarn. Att man arbetar med värderingsövningar. Men det handlar också om att ha nolltollerans mot ”skojbråk” i korridorerna och att eleverna vet att de vuxna alltid reagerar när någon blir utsatt eller kränkt.

Likabehandlingsplanen är också ett levande dokument på skolan och ingen hyllvärmare. Det har bland annat lett till att man satt in fler vuxna rastvakter och startat en förtroendegrupp med ett par elever från varje klass som träffar elevhälsa och biträdande rektor varje vecka för att diskutera klimatet på skolan.


– Det är viktigt att det är ett arbete som pågår hela tiden och ingen happening och att det är förankrat i ledningen och inte bara drivs av eldsjälar, säger Maja Thorsén.


Läraren Kerstin Lindström har varit med från starten år 2008 i skolans arbete för att påverka normerna bland eleverna och personalen. Och hon jobbar hela tiden med olika övningar bland sina elever.


– Förra veckan arbetade vi med diskussionsövningar kring de olika diskrimineringsgrunderna. Och bara genom att lyfta frågorna, vägleda och låta eleverna diskutera så blir de medvetna på ett helt annat sätt, säger hon.


I hennes klassrum är det förvånansvärt lugnt trots att det är en stor grupp med 32 elever som sitter och arbetar med en komplicerad bildanalys.

Olivia Särnblad, Anastasia Patay, Samuel Olsson, Johan Hagströmer, Juli Fjellström och Johannes Alm tycker att det är en väldigt tillåtande miljö på skolan.

– Man får ha sin egen stil. Alla sticker ut på sitt sätt på den här skolan, säger Juli Fjellström.

Fakta/Pojkarnas betyg steg rekordartat

I våras ökade pojkarna i grundskolan sitt genomsnittliga meritvärde med 2,6 poäng till 202,1 poäng. Flickornas låg relativt stilla på 224 poäng, med en ökning på endast 0,2 poäng.
Pojkarnas höjning är den största sedan det mål- och kunskapsrelaterade systemet infördes 1998.
Källa: Skolverket

 

Forskning: Studier anses omanligt
Det har under årtionden, runt om i västvärlden, forskats kring varför pojkar halkar efter såväl i skolan som i högre studier och har betydligt sämre resultat än flickor. Teorierna är många.


Vissa menar att det handlar om att pojkar tar till sig maskulinitetsnormer under sin uppväxt som är svåra att gå emot. Det kan handla om att anamma en antipluggkultur där studier anses omanligt. Andra hävdar att kvinnliga lärare, som är i majoritet, behand- lar flickor och pojkar annorlunda.


Annan forskning visar att pojkar stressar mindre i skolan och i stället satsar på att bygga kontaktnät inom exempelvis idrottsrörelser. De tror att det ändå ordnar sig för dem längre fram i livet.
Lenita Jällhage