Narkomanvård kan ge samhället miljardvinst

- En fullfjädrad heroinist kostar samhället 6.000 kronor om dygnet, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson.

Mobilisering mot narkotika, Mob, har låtit nationalekonomer räkna på vad tunga missbrukare kostar samhället. DN har tagit del av rapporten. Stölder, omhändertagande av barn och rättsprocesser är några utgifter. Totalt har ekonomerna identifierat drygt 150 kostnadsposter.

- Vi går inte in i den ideologiska debatten om metadonprogram är bra eller inte, utan vi tittar bara på prislappen för att inte vårda alls, säger Ingvar Nilsson.

För att en heroinmissbrukare ska kunna finansiera sitt missbruk kostar denne samhället drygt 2,1 miljon kronor årligen. Bakom siffran döljer sig kostnader för bland annat inbrott och socialbidrag.

De 600 missbrukarna som studerats är inskrivna på metadonprogrammet i Stockholm. Helt utan behandling skulle samhället drabbas av kostnader på 1,2 till 1,3 miljarder varje år.

- Vi har delat upp missbrukarna på sex olika former av framgång. Vissa klarar sig inte alls, andra har återfall då och då och vissa blir helt drogfria. Kostnaden i den aktiva missbruksfasen är 6.000 kronor per dygn. En vårdplats kostar cirka 2.000 kronor, så det är inte dyrare att behandla, säger Ingvar Nilsson.

Mellan 100 och 150 av missbrukarna lyckades skaffa sig ett arbete.

- Eftersom det handlar om människor med långvarigt missbruk tyckte vi det var överraskande att så många fick jobb och började betala skatt, säger Nilsson.

Regeringens tidigare narkotikasamordnare Björn Fries (s) var beställare av rapporten.

- Det finns troligen 26.000 tunga missbrukare i landet. Rapporten visar hur lönsamt det är att satsa, även om du har återfall då och då, säger han.

Men trots samhällsvinsterna har många missbrukare svårt att få vård. Björn Fries är kritisk mot att bara hälften av landets landsting klarar vårdgarantin för de tunga missbrukarna.

- Bara en av tio får den vård de har rätt till. Hur skulle det se ut om en av tio med benbrott inte fick vård? säger Björn Fries, som också är kritisk till hur regeringen behandlat frågan.

- Det är en ganska liten grupp av människor som behöver vård, men narkotikaproblematiken håller på att bli en ickefråga. Jag upplever en total passivitet från regeringens sida, säger Fries.

Han vill se en starkare vårdgaranti där landstingen får böter om de inte klarar att finansiera missbruksvården.

Socialstyrelsen har också kritiserat landstingen för bristande missbruksvård. Gunnar Östling är ansvarig för tillsynen i Jönköping.

- Missbruk är en allvarlig sjukdom, trots det har missbrukare fått vänta flera år på att få vård. Efter vår kritik håller man på att skärpa rutinerna, men det finns en viss moralism "att de får skylla sig själva", säger Östling.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut