Stöd till sociala medier är ett effektivt sätt att stödja demokratirörelser i vissa diktaturer. Det tycker biståndsminister Gunilla Carlsson som vill öka biståndet till sociala medier och till tekniska system som kan förhindra regimer att stänga internet – som Egyptens regering gjorde förra veckan.
– Nätaktivister är de nya demokratikämparna, säger hon.
Biståndsministern har redan ett anslag på 150 miljoner kronor för i år som ska användas för demokrati och yttrandefrihet. Gunilla Carlsson har de senaste veckorna tagit intryck av händelserna i Egypten och Tunisien och vill nu utforma sin satsning efter det.
– Genom att stödja sociala medier och IT kan vi hjälpa till att bygga demokrati inifrån, i stället för att skicka ner folk utifrån som ska sprida de demokratiska idéerna. Om anslaget för demokrati- och yttrandefrihet inte räcker till får andra anslag omprövas.
I mars kommer Gunilla Carlsson att bjuda in till ett möte för att få nya projektidéer. Inbjudningslistan skapas på ett nytt sätt – regeringen kommer att lägga ut en efterlysning av personer med idéer om sociala medier på sin webbplats och sedan ta ut de tio mest kreativa. Hon har redan ögonen på videotjänsten Bambusers grundare Måns Adler.
– Jag kommer också att ta med mig ideérna in i EU:s biståndssamarbete, säger hon.
Biståndsanslaget för demokrati och yttrandefrihet infördes 2009, men var då mindre. Sida har hittills givit bistånd bland annat till anonymitetsnätverk som ska hjälpa demokratikämpar i diktaturer och till en internationell ideell organisation som utbildar journalister.
Anonymitetstjänster och sociala medier kan också utnyttjas av andra än demokratiförkämpar. Gunilla Carlsson säger att det inte är någon enkel typ av bistånd, men att det med kunskap och transparens ändå kan fungera till stöd för mänskliga rättigheter.