Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

"Nätet läker sig självt"

Över hela världen begränsar internetleverantörer nätet av olika skäl. Hela tjänster stoppas, adresser plockas bort eller själva nätförsörjningen stryps. Även svenska it-företag hindrar sina kunder från fri tillgång till internet.

– Redan för tio år sedan var det mycket diskussioner i Svenskt operatörsforum om vilket ansvar och vilka skyldigheter man ska ha som internetoperatör. Man vill gärna betrakta sig som brevbärare som inte har rätt att öppna brev eller ha åsikter om vad som står i dem. Men det har man ju fått ge efter för mer och mer efter påtryckningar av olika slag, säger Anne-Marie Eklund Löwinder på internetstiftelsen .SE.

Under förra decenniets första hälft växte en konflikt mellan den kanadensiska telekomjätten Telus och dess anställda. Under sommaren 2005 gick den missnöjda personalen ut i strejk och en sajt, voices-for-change.ca, sattes upp till stöd för de strejkande.

Den 25 juli valde dock Telus att blockera sajten för sina kunder. Officiellt var skälet att sajten innehöll bilder på strejkbrytare, men facket och en rad yttrandefrihetsorganisationer ansåg att tilltaget var självsvåldig censur och en inskränkning av de mänskliga rättigheterna.

I takt med att internet har blivit en självklar del av vardagen har staters och näringslivs oro ökat för vad ett helt oreglerat internet kan innebära för hot. I somliga länder är det förbjudet att exempelvis ha sajter med hädiskt, pornografiskt, regimkritiskt eller självmordsuppmuntrande innehåll. I de flesta fall är det internetleverantörens ansvar att upprätthålla förbudet. Då och då luftas nya förslag som i sin tur väcker starka reaktioner bland dem som förespråkar det fria nätet.

När staterna är diktaturer och regleringen handlar om uttalad övervakning är det lätt för omvärlden att reagera med protester. Men i andra fall är zonerna gråare och omedelbart svårare att ta ställning till. Ska enskilda internetleverantörer exempelvis kunna stoppa sajter enligt eget godtycke eller ska de förhålla sig helt neutralt till kommunikationens innehåll?

Nej och ja, svarar Telia Soneras ansvarige för samhällskontakter Patrik Hiselius. Men omedelbart måste han nyansera frågorna utifrån hur svenska operatörer förhåller sig till dem.

– En operatör som tillhandahåller internetaccess ska inte vara polis eller åklagare. Det regleras i e-handelsdirektivet, som omfattar Sverige och övriga EU-länder, att operatörer inte ska bedöma innehållet, säger Patrik Hiselius.

– Men ett område som nästan hela samhället överens om inte ska finnas på nätet är barnpornografi. Där finns ett brett branschsamarbete i både Sverige och andra länder om att blockera sajter som ingår i en lista som polisen tagit fram, säger Patrik Hiselius.

Listan, det så kallade barnporrfiltret, är inte helt oproblematisk. Inte bara i perspektivet att operatörer själva och andra vill förhålla sig neutrala till innehållet på internet. Kritiken från operatörsbranschen handlar bland annat om brister i allmänhetens möjlighet till insyn i samarbetet med polisen, men också om att vad som hamnar i barnporrfiltret inte föregås av ett domstolsbeslut samt att några redovisade resultat av nyttan med listan aldrig presenterats.

Barnporrfiltret är alltså något som operatörerna installerar på frivillig basis. Till skillnad från stater av betydligt dunklare karaktär saknas annars statliga blockeringar i Sverige. Och när en statlig utredning för två år sedan föreslog statlig blockering av utländska spelsajter reagerade både privata och offentliga aktörer starkt kritiskt i sina remisser.

Samtidigt som Patrik Hiselius inskärper branschens intresse av att förhålla sig neutral till innehållet på internet påpekar han att det omdiskuterade Acta-avtalet försvårar den ambitionen. Trots operatörernas protester under förhandlingarna innehåller avtalet en punkt som säger att marknadens aktörer, genom framtvingad självreglering, skall se till att vissa sajter inte ska finnas tillgängliga på nätet.

– Det som man inte kan blockera via lagstiftning borde man heller inte tvinga bort genom självreglerande beslut från operatörer och rättsinnehavare. Det blir som ett slags sätt att kringgå grundläggande rättigheter som informations- och yttrandefriheten samt integritetsskyddet, säger Patrik Hiselius.

Det är inte alltid en operatörs begränsande av internettillgången är så direkt kopplat till en specifik händelse som i det kanadensiska fallet. Vanligare är att komma åt en viss verksamhet och åtminstone de mest uppmärksammade fallen handlar om att internetleverantörer blockerar eller försvårar kunders tillgång till fildelningssajter eller till konkurrenter.

På senare år har internettelefonitjänster som Skype varit föremål för flera sådana diskussioner. Nyligen lade dock regeringen ett lagförslag om att operatörer måste erbjuda sina kunder möjligheten att använda sådana tjänster. Varken blockering, försämrad trafikhastighet eller högre kostnader ska vara tillåtet enligt förslaget som i princip slår fast vad som hittills varit praxis.

Ytterligare ett sätt för internetoperatörer att påverka kundernas möjlighet att ta del av innehåll på internet är att låta bli att ge exempelvis webbhotell serverutrymme eller tillgång till internet. Kändaste exemplet är fortfarande när Flashbacks webbhotell portades av samtliga större internetleverantörer i Sverige för tio år sedan.

Sådana här diskussioner handlar vanligtvis om webbhotell som i sin tur har en absolut syn på yttrandefrihet och inte väjer för att sälja serverutrymme till sajter med kontroversiellt innehåll. Enligt Anne-Marie Eklund Löwinder blir det allt vanligare att operatörer gör sådana riskbedömningar.

– Man märker att de som driver webbhotell blir mer och mer försiktiga. Det är lite av ett sluttande plan. Efter barnporrfiltret har andra typer av grupper, som upphovsrättsbranschen, börjat säga att ”kan man göra det där borde vi också få göra det”, säger hon och tillägger att det också handlar om att leverantörernas kunder börjar bli mer och mer på sin vakt.

– I samband med razzian mot The Pirate Bays servrar, till exempel, var det ju flera andra fullt legitima verksamheter som drabbades. Så när en verksamhet i dag funderar på att skaffa sig serverplats tittar man i större utsträckning på vilka grannar man får hos sin internetleverantör, ungefär som när man letar hus. Man kanske inte heller vill vara hos en operatör som löper högre risk för en överbelastningsattack.

Apropå fildelningssajter och blockering är det just vad en del danska operatörer under ett antal år har tvingats göra med The Pirate Bay. I Sverige fattades ett domstolsbeslut som i praktiken tvingade operatörerna Black Internet och Portlane att göra samma sak eller betala ett vite på en halv miljon kronor.

Internationellt sett finns mängder av liknande exempel, inklusive åtgärder för minska hastigheten för internettrafik via bittorrent-protokollet som fortfarande är det vanligaste i fildelningssammanhang. Lagstiftningen är i sådana fall oftast motiverad av näringspolitiska argument och inte sällan pådriven av underhållningsbranschen.

I alla fall av blockering av internetadresser ligger det nära till hands att snarast se dem som försök att visa någon att man gör något åt ett upplevt problem. Den som kan blockera en sajt är helt säkert så tekniskt begåvad att den inser att spärren är enkel att kringgå. Exempelvis genom att ändra inställningar på den egna datorn, att sajten flyttas någon annanstans, eller att någon sätter upp så kallade proxy- och spegelservrar.

Det sistnämnda sättet har blivit vida känt på senare tid efter att Wikileaks adress blev oåtkomlig, men det gjorde man redan på den tiden då Telus försökte spärra en sajt. Jämfört med voices-for-change.ca är spegelservern vfc.proxy.pfak.org en lite krångligare adress, men ett mycket större problem för den internetleverantör som vill begränsa internet. Det är det som är styrkan med nätet, säger Anne-Marie Eklund Löwinder:

– Titta bara på Egypten där man till slut stängde allt, men ändå hittade folket vägar tillbaka ut. Nätets grundläggande syfte var just att kunna stå emot alla försök att stoppa kommunikation. Det är ett slags självläkande system som är mycket framgångsrikt på det sättet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.