Nätet lika viktigt som gatan när fältassistenter ska nå unga

Någon mobbas. En tjej blir utsatt för sexuella trakasserier. Huliganer stämmer träff för att göra upp. Allt det sker på nätet. Och för det mesta utan att det finns några vuxna som kan ingripa.

Björn Parkenberg, är fältassistent i Skarpnäck i södra Stockholm. Han är alltid inloggad på communityn Playahead när han är på jobbet. Inte för nöjes skull utan för att arbeta.

- Det är inte så att jag planlöst surfar runt. Jag kollar om det hänt något och om det finns några meddelanden till mig. Jag lägger aktivt ned ett par timmar i veckan på Playahead, säger Björn Parkenberg, som precis hjälpt en tjej från Hässelby vidare till en fältare i hennes stadsdel.

Genom att finnas på nätet ökar fältassistenterna sin tillgänglighet och kan samtidigt nå ut med information på ett snabbt och smidigt sätt.

- Traditionellt så finns fältare på gator och torg. Arbetet på Play­ahead skiljer sig inte från det. Det är bara en annan arena, säger Björn Parkenberg.

Han tog kontakt med Playahead i början av 2006 för ett mer organiserat samarbete. Fältassistenterna har i dag ett eget så kallat team på Playahead. Ett fyrtiotal fältare, framför allt från Stockholmsområdet, är med i teamet.

Det finns tydliga riktlinjer för fältarnas arbete på Playahead. Det står postnummer och "falt" i deras alias och kommunens logga ska finnas i presentationen. Kontona får bara användas i tjänsten. Det är samma regler för fältassistenterna på nätet som i samhället i övrigt. De har skyldighet att gå vidare och anmäla till socialtjänst eller polis om så behövs.

Nätet är utmärkt för en första kontakt. På nätet är man mer eller mindre anonym. Det har både för- och nackdelar. Det är enklare att använda grova ord men också att uttrycka sina känslor.

- Det är lättare för många ungdomar att skriva några rader med tangenterna än att ringa och berätta direkt att man har problem. Vissa vill bara ha lite uppmärksamhet, men ibland måste jag lotsa vidare till, till exempel skolan eller socialen.

Den stora fördelen med arbetet på internet är att fler sorters ungdomar kan få hjälp.

- På nätet kommer vi i kontakt med helt andra grupper än dem som hänger ute på stan på kvällarna. Till exempel fick vi kontakt med flera hemmatjejer från Skarpnäck, som hade liknande problem och en tjejgrupp startades. Om vi inte funnits på nätet hade vi aldrig kommit i kontakt med dem.

Björn Parkenberg vill se fler vuxna och framför allt föräldrar som engagerar sig i sina barns liv vid datorn.

- De flesta föräldar har ingen aning om vad deras barn håller på med. Föräldrarna borde utbilda sig om hur de ska hantera
sina barns datoranvändning.

Playahead används även av fritidsgårdar och fritidsledare för att nå ut med information. På communityn Lunarstorm finns "Någon i andra änden". Det är ett stödforum bestående av präster, psykologer och ungdomsledare som arbetar på professionell och ideell basis.

Tjejjouren har i samarbete med Ungdomsstyrelsen precis startat verksamhet på Lunarstorm. En satsning som hittills varit mycket populär med uppemot 200 inkommande meddelanden per dag.

Fryshuset i Stockholm håller på att starta projektet Nätvandrarna, som ska arbeta med ungdomar på samma sätt som Fryshuset gör i sin övriga verksamhet. Vuxna ska finnas på nätet för ungdomar som vill ha stöd och hjälp.

- Vi fick inse att alla ungdomar sitter framför datorn. Det är inget specialintresse utan en del av deras dagliga liv, säger Maria Soares Lindeberg, projektledare för Nätvandrarna.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut