Nationella proven uppfyller inte målet

Andrej Frelin, Henny Forsberg, Elin Blom, Johanna Danielsson och Josefin Clemedtson på Blackebergs gymnasium är överens om att de nationella proven behöver förändras.

Foto: Roger Turesson Andrej Frelin, Henny Forsberg, Elin Blom, Johanna Danielsson och Josefin Clemedtson på Blackebergs gymnasium är överens om att de nationella proven behöver förändras.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Kostar över 150 miljoner

Nationella proven har blivit en gigantisk apparat som årligen kostar Skolverket och Skolinspektionen över 150 miljoner. Till det kommer kommunernas kostnader för lärarnas rättning och övrigt arbete. Cirka 7.000 lärare beräknas vara ­engagerade vid varje större nationellt prov.

Skolverket skickar i år ut nära en miljon nationella prov till 300 000 elever i årskurs 3, 6 och 9 och ytterligare drygt 750 000 prov till årets gymnasieelever. Därutöver tillkommer ett par miljoner prov för svenska för invandrare, sfi, komvux, specialskolan och sameskolan.

Elevernas kunskaper kontrolleras i ämnen som matematik, svenska/Sv 2, engelska och även i biologi, kemi och fysik i de äldre årskurserna. Nästa år tillkommer prov i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap i årskurs 6 och 9 och no-ämnen även i 6:an.

Totalt görs detta läsår 66 olika sorter av nationella prov beroende på skolform och ämnen på totalt cirka 6 000 skolor.

Allt enligt siffror som Skolverket och Skolinspektionen har tagit fram till DN. DN

De nationella proven kostar skattebetalarna minst 150 miljoner årligen – utan att nå det syfte regeringen och utbildningsminister Jan Björklund avsett. Inget tyder på att betygssättningen blivit mer rättvisande och rättssäker.

De nationella proven kostar skattebetalarna minst 150 miljoner årligen – utan att nå det syfte regeringen och utbildningsminister Jan Björklund avsett. Inget tyder på att betygssättningen blivit mer rättvisande och rättssäker.

Det slår Skolinspektionen fast efter den slutliga kontrollrättningen av proven som presenteras för regeringen i dag, erfar DN.

Enligt Skolinspektionen är problemen generellt desamma som innan man började med omrättningarna:

Annons:

De flesta lärare rättar fortfarande sina egna elevers prov.

Proven har fortfarande samma grundkonstruktion.

Lärarnas underlag för bedömning har inte förändrats nämnvärt.

Skolinspektionen har i tre år kontrollrättat 94 000 nationella prov, men det finns inga tecken som visar att eleverna i dag får en mer rättssäker bedömning och betygssättning av proven än tidigare. De betyg som deras egna lärare sätter på proven skiljer sig i alltför många fall från den bedömning som kontrollrättarna gör.

Och huvudproblemet kvarstår: det finns motstridiga syften med proven som är svåra att förena. Därför föreslår Skolinspektionen regeringen att de mer komplexa delarna av provet med uppsatsskrivning tas bort. Men man poängterar att de delarna är viktiga och bör prövas på annat sätt.

För trots att hundratusentals elever gör de nationella proven årligen i allt fler ämnen och allt större vikt läggs vid proven på många skolor, så är det alltså svårt att garantera en likvärdig bedömning, visar den tredje och slutliga omrättningen av cirka 30 000 nationella prov, erfar DN.

Regeringen vill använda proven för att säkerställa att betygssättningen ska bli likvärdig i Sveriges skolor. Men det menar Anders Jönsson, forskare i bedömning och biträdande professor vid högskolan i Kristianstad, är en närmast omöjlig ekvation.

Dagens nationella prov är inte utformade som enkelt rättade 1, X, 2-frågor utan innehåller även mer komplexa uppgifter som kräver en djupare kunskap, och dessa riskerar alltid att bedömas olika vid rättning av olika personer, anser Anders Jönsson.

Och skulle man välja att göra om de nationella proven med endast 1, X, 2-frågor så skulle det vara väldigt svårt att få dem att spegla bredden i läro- och kursplanerna.

– Vad skulle lärarna ha för nytta av dessa enskilda prov när det gäller betygssättningen om de bara speglar enkla fakta- och minneskunskaper och inte prövar elevernas prestationer på ett djupare plan? säger han.

För redan dagens nationella prov berör bara en droppe i havet av det eleverna ska lära sig enligt kurs- och läroplaner.

– Lärarna gör en helhetsbedömning av elevens prestationer när de sätter betyg och de nationella proven är ett av flera bedömningsunderlag, säger han.

Förenklar man de nationella proven så är risken, enligt honom, att undervisningen anpassas efter de nationella provens nivå.

– Nationella proven kostar i dag stora summor. Frågan är om det är värt alla de timmar som lärarna och eleverna tar från undervisningen, säger han.

I Finland har man exempelvis inte nationella prov.

– Pengarna och tiden skulle i stället kunna användas till att utbilda lärarna att bli skickligare i bedömning. Det anser jag skulle öka möjligheterna för eleverna att få en mer rättssäker och likvärdig betygssättning, säger Anders Jönsson.

Läs mer:

Gymnasieelever: Det blir orättvist

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

pension_500
Foto:TT Socialförsäkringsminister Annika Strandhall (S) talar med pressen efter mötet.

 På grund av MP. ”Strider mot principer som styrt gruppen i 20 år.” 151  22 tweets  128 rekommendationer  1 rekommendationer

Kattunge144
Foto: Alamy

Läsarna vill ha klickmonster och söta katter.  När medierna digitaliseras. 19  1 tweets  18 rekommendationer  0 rekommendationer

Det här intresserar er läsare.  Mest lästa artiklarna den senaste månaden.

 Deckarförfattaren blev 94 år. Känd för romaner om polisen Dalgliesh. 29  12 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

pdjames_244119
Foto:AP
Annons:
ratta_144102
Foto:Alamy

 ”Råttorna lever av oss och med oss.” Anticimex har aldrig tidigare haft så många råttärenden som nu. 17  7 tweets  10 rekommendationer  0 rekommendationer

 Lån, sparande och tjänstebil. Statslåneräntan har sänkts – vilket får effekter på flera håll.

pengar144
Foto:Lars Lindqvist
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: